Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1852, sida 1

hatten på hufvudet, solsjådern i handen och shawlen kastad öfver den bara armen, var hon en lefvande bild af oskuld och naturlighet; den blygsamma rodnaden på hennes kinder, erhöll ett större behag af det lätt pudrade håret, som okonstladt betäckte en del af tinningarna och bildade små vågiga lockar Öfver den höga pannan, under det att den kyskt betåckta barmen och den böljande klådningens korta snitt förlänade hela gestalten ett uttryck af allvar. — Nu måste vi bryta upp, mina vånner, om vi vilja njuta af den vackra afton i fasaneriparken, ropade krigsrådet till damerna och råckte geheimerådinnan armen, för att ledsaga henne utför trappan. Herder, som hade för afsigt att visa mamsell Flachsland samma tjenst, hade dock icke mod dertill, och medan han obeslutsam blickade på henne, och ändtligen skulle närma sig henne, som något förlägen våntade på den tillämnade artigheten, hoppade den muntra guvernanten fram, hängde sig fast vid hans arm och drog honom med sig till dörren, under det Caroline, djupt rodnande, sakta följde dem och stängde dörren. På vågen till fasaneriet hade krigsrådet Merk förstått att på en stund aflågsna sig från damerna och sluta sig till Herder, för att