Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1852, sida 1

A—— ———— 0——— —————5—7 kungen en längre stund med slera af riksdagsmännen. Under d. 15 dennes har en kongl. förordning utkommit, hvilken anbefaller val af deputerade och suppleanter till holsteinska ständersörsamlingen. Med den sörenade rikssörsamlingens förhandlingar går det så trögt, att den ännu icke hunnit att få sitt reglemente särdist. I Landsthingets måte i dag gingo följande lagar igenom för andra gången: 1) om upphåfvandet af förbudet emot införsel af hornboskap från Sverge; 2) om portofriheten 1853 — 54; 3) om tull-lindringarne för den direkta handeln på fråmmande verldsdelar. I Folkthingets måte i dag anmålte presidenten, att öfverste Ischerning åmnar föreslå en lag om -fästets öfvergäng till sjelfegendom i samma form, hvari detta förslag vid förra riksdagen antogs skola gå till 3:de behandlingen. Sedan förelade finansministern en proposition af det syfte att alla de 5 7 obligationer, som åro utfårdade af staten och till ett belopp af 4,700, 000 rbd finnas i privatas hånder, skall uppsågas till d. 11 December 1853, dock innehafvarne förbehållet att få utbyta dem emot råntebårande 45 bligationer, som icke kunna uppsågas före u. I1 December 1853. Samma proposition innehöll åfven, att de 5 9 obligationer (11 mill.), staten innehar, skola förvandlas i 43 obligationer och läggas till reservfonden och att de uppsagda obligationer, som staten tillöser sig emot 43 obligationer, likaledes skola låggas till reservfonden. Kostnaderna får senaste riksdagen uppgå till cirka 124,000 rbd, hvarifrån likvål måste afdragas 4000 rbd influtne prenumerationsmedel får riksdagstidningen och 4000 rbd som åtgått i och för statsrevisionen. -Fådrelandethar en ledande artikel riktad emot öfverste Tscherning, som bladet förmenar hafva den svagheten, en följd af hans ridderliga karakter, att vilja vara ministerens beskyddare, emedan den befinner ssis i minoriteten vid riksdagen. Artikeln är skrifven i den öppet uttalade afsigten att reda besreppen hos några af de nya riksdagsmännen, som ånnu synas ovissa om hvilken fana de skola följa. FRANKRIKE. Bonapartes intåg d. 16 i Paris försiggick under det vackraste våder, hvilket åfven i sin mån bidragit att nåra förtjusningen. Några minuter före 2 anlånde jernvågstrången med dagens hjelte på den med fanor, baner och oriflammor smyckade bangården. Det stora rummet, der de resande vänta, var förvandladt i en emottagningssal. i hvilken de stora statskorporationerna voro församlade. I bakgrunden af den fyrkantiga salen höjde sig en estrad, på midten af hvilken stod en med rådt guldstickadt sammet betåckt thron under en baldachin med en gyllene örn. Estradens trappor, och salens golf och våggar voro betåckta med praktfulla gyllenlåders och gobelinstapeter. En half timma före Bonapartes ankomst hade medlemmarne af alla statskorporationerna intagit sina dem af ceremonimåstaren anvisade — — — —