Grefve Carmagnola, af Mole-Gentilhomme. Andra delen. Venedig. (Forts. fr. N:o 208.) — Men icke desto mindre, sade en röst ur hopen, är det beståmdt säkert att en gesandt i natt anlånde srån Milano, och att man inte brukar visa hvarann sådana artigheter, om man önskar komma i lufven på hvarandra. — Tålamod bara, sade Candioten, man får vål se. — Den der matrosen vet mera om saken, ån han vill såga, yttrade en af åhörarne. Är det inte sannt det? tillade han, i det han vånde sig till denne. — Vid min fattiga själ, svarade Candioten, jag har bara högst obestämd och ofullståndig kånnedom om hvad som föregår. Men jag måste tillstå, att jag inte tror mycket på hertig Viscontis skenbara återhållsamhet. Isynnerhet förvånar det mig att inte mer från