Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 september 1852, sida 1

D F F truppen: Lefve republiken! Ned med Ludvig Bonaparte! hörde man en officer såga halfhögt: det hår vånder sig till slagteri-En bataljon infanteri rycker fram på gatan Richelieu. Framför caf Cardinal emottages den af ett enhålligt rop af: Lefve republiken! En närvarande skrifställare, redaktör af ett konservatift blad, tillågger: -ner med Soulouque. Stabsofficern, som kommenderade afdelningen, riktar ett sabelhugg emot honom. Det undveks skickligt af skriftstållaren, och afskår ett af de små tråden på bulevarden. Då första lancierregemeniet, kommenderadt af åfverste Rochefort, uppnådde midten af gatan Taithout, var bulevardens asfaltbelåggning betåckt af en talrik grupp. Det var innevånare i qvarteret, handlande, artister, journalister, och deribland några qvinnor, med små barn vid banden. Då regementet passerade förbi, ropade alla, både mån och qvinnor: Lefve konstitutionen! lefve lagen! lefve republiken! Vid dessa, fullkomligt lagliga utrop, sporrar öfversten sin håst rakt in i gruppen, lanciererna störta efter honom, och mån, qvinnor och barn, allt nedsablas. -En ansenlig mängd blefvo på platsen, såger en af försvararne för statskuppen, och tillågger: det var ett ögonblicks verk.Omkring kl. 2, riktade man tvenne haubitser mot ändan af bulevard Poissonnire, på hundra femtio stegs afstånd från den lilla barrikad-halfmånen vid högvakten BonneNouvelle. Då soldaterna skulle formera dessa pjeser i batteri, räkade de att afbryta tistelstängen på en ammunitionsvogn. — -Ni ser väl, att de äro sullalropade en man ur hopen. Kl. 3 — ty vi vilja, minut för minut, och steg får steg, sölja detta hiskliga drama, — öppnades elden mot barrikaden, likväl helt lamt, och likasom i distraktion. Det tycktes som om befålet hade tankarne fåstade på någonting helt annat, ån en strid. Så förhöll det sig också, och vi få snart se, hvad de tånkte på. Det första skottet, som riktades illa, gick öfver alla barrikaderna. Kulan dödade vid Chateau -dau en ung gosse, som hemtade vatten i bassinen. Bodarne och nåstan alla fönster voro tillslutna; en fönsterglugg stod likväl öpnen i en åfre våning af det bus, som bildar hårnet af gatan Sentier. De nyfikna fortforo att tillströmma, förnämligast på södra trottoiren. Det var en fredlig hop, ingenting annat: mån, qvinnor, barn och gubbar, för hvilka den lamt anfallna och lamt försvarade barrikaden framställde en bild af lilla kriget.Denna barrikad var en ögonfögnad, i afvaktan på att den kunde blifva en förevändning. Truppen hade underhållit sin eld, och barrikaden besvarat den under en fjerdedels timmas tid, då i ett ågonblick, och likasom af en elektrisk ståt, en utomordentlig och fruktansvärd rörelse försiggick, först hos infanteriet, och sedan hos kavalleriet. Truppen gjorde en plötslig frontfåråndring. Statskuppens historiegrafer beråtta om ett j i j j I I I I j