Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1852, sida 2

Grafva församling häremot anfört, bland annat, att, lemlikt församlingens den 20 Juni 1848 faststållda fattigvärdsreglemente, det borde, i fråga om anhörigas skyldighet att understödja hvarandra, på serskild pröfning i hvarje sådant fall bero, huruvida och i hvad mån barn och andra anförvandter kunde dertill förbindas, ån äfven Pastors-embetetf derstådes, till stöd för det fattade beslutet, åberopat 4 S i nådiga stadgan den 25 Maj 1847, medelst utslag den 2 Oktober 1849, Eder utlåtit att, som Nils Essbjörnson icke förnekat att hans svårmoder Enkan Kjerstin Bengtsdotter var i behof af det sattigunderstöd, hvilket blifvit henne af Grafva församlings fattigvårdsstyrelse tillerkåudt, och hvartill 2: ne hennes inom nämnde socken boende söner förpligtats att bidraga, samt klaganden icke ens föregifvit sig vara oförmögen att årligen lemna det bidrag af 10 R:dr Banko som honom i och för samma åndamål blifvit ålagdt, alltså funnen J icke skål att å de anförde besvåren fåsta afseende, deruti klaganden åndring i underdånighet sökt: hvilka besvår, jemte fattigvårdsstyrelsens deröfver afgifna förklaring åfvensom eget utlåtande, J underdånigst öfverlemnat. Vi hafve låtit Oss föredragas bandlingarne i detta mål, men dervid icke funnit skål att uti ofvanberörde utslag göra åndring. Hvilket Vi Eder till kånnedom och förklarandernes förståndigande hårigenom meddele. För klaganden låte Vi utslag i målet utfärda, och befalle Eder Gud Allsmägtig Nådeligen. Stockholms Slott den 28 Juli 1852.