Prejudikat. Man låser i Wermländska korrespondenten: Då fattigvärdsstadgan af d. 25 Maj 1847 i mera än ett fall är obestämd och otydlig, bland annat i fråga om skyldigheten för nåra anförvandter att i fråmsta rummet, då deras omståndigheter sådant medgifva, bidraga till fattiga slågtingars underhåll, innan den allmånna fattigvården i församlingen dermed må betungas, torde nedanstående Kongl. Maj:ts dom kunna anses såsom ett prejudikat. Vår ynnest Kc. Hos Oss har Arrendatorn af Kopperuds Mitiz-bostålle i Långseruds soc. ken förre soldaten Nils Essbjörnson underdånigst anfört besvår deröfver att, sedan Grafva församlings fattigvårdsstyrelse den 29 April 1849, i fråga om enkan Kjerstin Bengtsdotters vård och underhåll, beslutat att, af bemålda enkas lefvande åtta barn, 2:ne inom Grafva socken boende söner skulle med 3 Riksd:r 16 sk. Banko hvardera, och Nils Essbjörnson, som vore gift med hennes dotter, med 10 Riks:dr nåmnde mynt dertill årligen bidraga, och Essbjörnsson hos Eder detta beslut öfyerklagat, samt yrkat att, då hvar och en församling borde vårda och underhålla sina fattiga, och det icke vore attisvärdsstyrelse tillåtet att bestämma om skyldigheten för enskild person inom annan församling att till fattighjons underhäll bidraga, förberörde beslut måtte upphåfvas; så hafven J, efter det ej mindre