Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1852, sida 2

Ryktena om presidentens svaga helsa sågas vara ogrundade. Att döma efter UIndep. Belges påariserkorrespondenter hafva Parisarne våntat sig stor förlustelse af den bal, som presidenten d. 15 emnade gifva les dames de la Halle (månglerskorna), hvilka för nårvarande åro ifriga bonapartister. Denna tillsifvenhet är dock icke något att bygga på, ty det år en kånd sak, att trohet i allmånhet och alltså åfven i politiken icke år dessa damers första dygd. De hafva gjort stora anstrångningar för att infinna sig på balen, utstyrda i siden och sammet, med armband o. s. v., en och annan åfven med diamanter; de vilja icke vara, såsom de uttrycka sig, insuffisanta i sina egna ögon. Bonaparte förtåjes hafva haft någon betånklighet vid att besöka balen, af fruktan för deras karesser; för den håndelse han dock skulle komma, hafva de goda damerna utsökt den vackraste, behagfullaste och tillika en af de yngsta ur deras midt för att emottaga och komplimentera honom vid hans intråde i salen. Balen skall öppnas af 14 brudpar, som vigdes den 14 och som till utstyrsel och i hemegift af seineprefekten hvartdera erhållit 3,300 francs. Arbetarne i Paris förmålas vara belåtna och nöjde, utan att dock lägga någon enthusiasm i dagen för Bonaparte. Deras belåtenhet förskrifver sig från de nöjen och den jemna sysselsåltning, som vederbörande veta att förskaffa dem. Denna 2ysselsåättning hårslyter till stor del af de talrika, till större delen publika byggnadsföretagen i Paris. Bonaparte besöker mycket ofta sjelf byggnadsarbetena. Fem arabiska familjer, bestående af cirka 25 personer, deribland 4 bröder af Abd-elKader hafva, efter flerårig fångenskap, på slottet Amboise, fått återvånda till sitt fådernesland. ENGLAND. Utvandringarne till Australien tilltaga ofantligt. 30 å 40 fartyg af första klassen skola innevarande månad afgå till detta nya förlofvade land. Utvandringslusten år så stor, att en mångd personer, som haft fördelaktiga anstållningar, lemnat dessa och åro på våg till guldgrufvorna. En ny patentlag tråder i kraft d. 1 Oktober; hvilken betydligt förminskar de kostnader och besvår, hvarmed erhållandet af ett patent i England hittills varit förenadt. SARDINIEN. Det af senaten för pråfning af lagförslaget om det civila åktenskapet nedsatta utskott skall hafva afstyrkt antagandet af detsamma, emedan det föredrager den franska lagen om åktenskapet, enligt hvilken detta år giltigt utan presterlig vigsel. KYRKOSTATEN. Det skall nu hafva lyckats preussiska gesandten Usedom att utverka den republikanske exkrigsministern Calandrellis befrielse. AMERIKA. En icke ovigtig underråttelse år att whigkandidaten till presidentposten i förenta staterna, general Scott, i ett bref uttalat sig för Canadas införlifvande i förenta I staterna. Generalens utsigter till ernåendet af presidentvårdigheten synas dock icke sårdeles lysande. Inom sjelfva whigpartiet råder missnöje med det val, dess ombud gjort af generalen till partiets kandidat, och ingen enthusiasm kan för honom tillvågabringas, hvaremot demokraterna visa de lifligaste sympathier får sina utvalde kandidater Pierce och King. Den halfossicielle National Intelligencer i Washington för ett mycket försonligt och fredligt Språk i fiskerifrågan. Urquizas statskupp bedömes mycket olika. Under det några derom hyser det hopp, att den skall befordra en önsklig ordning i landets förhållanden, befara andra, att landet derigenom ånyo hotas med anarki och bor gerligt krig. En anledning till statskuppen hade U. funnit deri, stt representkammaren i Buenos Ayres vågrat sanktionera den i San Nicolas af ombud från de olika argentinska Håaf dan nådan att får kantan Pramanta