Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1852, sida 1

åsigt, att nåmnde examen borde flyttas ifrån universitetet och till elementarlåroverket, likvål med bibehållande af nödiga kontroller, dessa måtte nu blifva så strånga som hellst. Derester företog man sig att söka beståmma, hvilka låroåmnen ovilkorligen tillhöra elementarlåroverket, samt huru undervisningen inom dessa skulle ordnas, så att ungdomen icke belastadas med ett förderlligt mångstudium. Efter slutad diskussion, förenade sig afdelningen om den gemensamma tanke, att de befarade olågenheterna skulle kunna förebyggas och enhet båst vinnas genom följande medel: inskränkning af läroämnenas antal, vissas upphörande på ett mellanstadium af skolan, deras åndamålsenliga ordnande efter inbördes sammanhang, samt fördelning efter de olika linierna. Slutligen talade man om beskaffenheten af de prof, som i och för erhållande af sysslor vid elementarlåroverken borde aflåggas. Elter någon stunds diskussion stannade man vid den såsom en gemensam tanke uttryckta önskan, att vid lårareprof hufvudsakligt afseende måtte fåstas vid undervisningsskickligheten. Å afdelningen för folkskolan diskuterades den 21 Juni först frågan rörande hindren för folkskolan att uppfylla sin beståmmelse och tillvinna sig folkets förtroende. Många sådana uppgåfvos. Derefter förelades följande fråga: Då skolans afstånd från hemmet på den svenska landsbygden ofta lågger ett så stort hinder i vågen för en ordentlig skolgång, huru kan man undvika denna olågenhet? Och hvad afseende sörtjenar. ur denna och andra synpunkter, grefve Torsten Rudenschölds solkskoleplan? Man stannade vid den åsigt, att undervisningen borde så ordnas, att hvar och en kan sortskrida i kunskaper, hvarvid Torsten Rudenschölds plon ansågs söretrådesvis böra anvåndas, enår detta vore enda möjliga vilkoret att bilda en elitklass. Undervisningen för de yngre bör förlåggas till hemmet eller rotskolor. Likvål åro Tosmnaderna vid en dylik organisation så höga, att man besarade, att solkets obenågenhet derigenom skulle ökas; dock vore att förmoda, det dessa kostnader med tiden skulle kunna minskas. Mycken vigt lades på mödrarnes medverkan vid uppsostran och undervisningen. De frågor, som förelades den 22 Juni, voro söljande: Hvilka delar af undervisningen böra och kunna öfvertagas af hemmet? hvilken plan bör söljas vid undervisningsarbetets fördelning mellan skolan och hemmet? Bör solkskolläraren anse sig berättigad att utöfva något inflytande på hemmet till åstadkommende af önskad medverkan, och hvilka medel stå honom hårvid till buds? Lexlåsningen, sårdeles af katekesen, borde ösverslyttas till hemmet; man trodde, att låraren med skål kunde anse sig beråttigad att inverka på hemmet, och önskade presterskapets medverkan hårvid. Vore det af någon våsentlig vigt för folkskolan, att åfven de högre klasserna mera allmånt, ån nu sker, ditskickade sina barn? Och