Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1852, sida 1

Vid alla makter! så sannt hans höghet säger, jahal utropade Dennis: men om allt icke är betalt om två år, rubb och stubb, kors! ja då skall jag icke beklaga mig, om högheten kör mig bert. Hvad är er mening, mrs Pilman,? frågade hertigen, skulle ni våga försöka honom? O! om det är nådig frun, som skall afgörak. sade Dennis, då är jag säker att hon skall säga: försök honom vid alla gastar! Gud välsigne hennes nåds godhet! åh hå! och här uppgaf Irländaren ett vildt rop, och hoppande och svingande sin påk, glömsk af stället, der han befann sig, började han välsigna och prisa bå de hertigen och mrs Pilman, i en utgzatelee af stormande glädje. Stopp, vän! sade mrs Pilman lugnt. Jag har ännu icke sagt något till din förmån. Att döma af ditt utseende fruktar jag du är mera fattig ån klok; och jag skulle icke vilja förmå hertigen att afgöra något, på min rekommendation, för så vidt det rör hans egna intressen. Irländarens mod föll, och hertigen sade: om Ni vill då icke, mrs Pilman, att jag försöker honom? Det har jag icke heller sagt, svarade mrs Pilman; 4jag menade endast, hertig, att du icke skulle för mycket lita på mannens löften, emedan han tycks vara så ytterst häftig i sina känslor, och hans fattigdom torde förmörka hans förstånd; men om du vore böjd, att försöka honom blott och bart af godhet, skulle jag blifva glad. ty jag tänker han måste vara mycangelägen, annars skulle han icke hafva kommit hela denna långa väg, för att anropa den. Och dessutom torde det vara önskvärdt att få veta, hvad slags karl den der förvaltaren är, om hvilken han talar. Är han