Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1852, sida 1

— — ——— nn Skulle man icke i dagligt tal kunna såga, att de båda partierna leka blindbock med hvarandra! Jo visserligen, men tagom oss tillvara för misstag; i grunden af denna gåta ligger icke ett missförstånd, utan en taktik. De liberala proklamera högt free trade, lagarne af 1846; men hvad de för nårvarande helt tyst sundera på, och som de skola arbeta för i parlamentet, år fullkomlig utsträckning af religionsfriheten. Times har sagt, att ingen tror lagarne af 1846 vara i fara, icke en gång lord Derby eller hr Cobden, och om deras existens hotades, så skulle England skakas af andra rörelser ån de som nu visa sig derstådes. Lord Derby har sjelf tillstått, att kullkastandet af sir Robert Peels läror skulle blifva gåen revolution för de förenade konungerikena. bet år således icke detta, som sysselsåtter det liberala partiet, man må kalla det whigs, reformvånner, radikala eller hvad man behagar. 1 alla dessa sårskilda nyancer önskar majoriteten, i en mer eller mindre aflågsen framtid, kyrkans skiljande från staten, samt religiös och borgerlig frihet i hela dess utstråckning. Men kan den vål förelägga valmånnen ett sådant program? Nej, det skulle den icke våga. Har man icke i London, der sedan 1832 man icke sett någon tory kandidat inställa sig vid valurnan, bedt sir James Duke och hr Masterman votera mot anslag till katholska prestseminariet i Irland? Det år ganska såkert att katholikernas intriger sedan några år tillbaka ölverretat protestantismen till den grad, att den, såvida ej en stark agitation bråte7dess motstånd, icke skulle erkånna denna absoluta tolerans-lära, som står i strid med principerna af 1688 års revolution. Endast tiden kan åstadkomma denna reform, med tillhjelp af lugna och värdigadiskussioner, sjenande till preliminårer för talen vid valmåtena. Härför år det nödvändigt. att de liberala, för hvad pris som hellst, åter intråda i parlamentet. Handelsfriheten skall Öppna vägen för dem. Skulle de duka under, så skall ministeren återigen rygga tillbaka för askafsandet af 1846 års lagar, och det år i religionsfrågan, den egentliga orsaken till lord John Russels fall, som lord Derby, i fall han erhåller majoriteten i parlamentet, kommer att sörsöka sina krafter. Hvad göra emellertid tories å sin sida? De tala med lika stor förlägenhet om protektion, som deras motståndare om religionsfrihet. Liksom de liberala, söka de endast en majoritet. De samla den derigenom att de uppvåcka valmånnens hat emot katholikerna, deras låra och privilegier. Hufvudsaken hvarom denna strid, som skenbart föres om någonting obeståmdt, handlar, år den stora princip, hvarifrån så mycken frihet har sitt ursprung och som England ånnu icke förstått att tillåmpa, nåmnligen kyrkans skijande från staten, denna id6e för hvilken sir James Graham och hr Gladstone, sir Robert Peels vånner och efterföljare, skola upptråda i parlamentet såsom de första försvararne.