Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1852, sida 1

Utrikes Nyheter. I går eftermiddag bekommo vi utlånd-ka tidningar af följande data: Köpenhamn d. 10, Hamburg d. 9, Paris d. 8 och London d. 7 dennes. Från Paris har man telesrafnotiser al d. 9 och från London af d. 8 dennes. DANMARK. Valagitationen har börjat i Köpenhamn med ett af riksdagsmannen Rothe föranstaltadt möte den 9 dennes, vid hvilket ett stort antal valmån infunnit sig. Rothe, som aspirerar att blilva återvald, förklarade, med afseende på den i kungl. kungörelsen af d. 28 Jan. bebådade helstatssörsattningen och de till följa deraf nådiga föråndringarne i grundlagen, att han skulle motsätta sig hvarje modifikation af grundiagen, hvarigenom dennes anda och sanna betydelse föråndrades. I Sorö amts 3:dje valkrets har bildats en politisk förening, som bland andra uppgifter har den att föreslå kretsen en duglig man till dess representant i folkthinget. -Fäådrelandetgår illa åt vbondevännernaför deras valcirkulår; det lågges dem till last att de deruti gått ut från den sörutsätiningen, att en helstatsförfattning och dess följder, inskränkninear. i eller af grundlagen, voro oofojaliga nådrändigketer. B. Christensen och öfverste Tekerning bevisas om inbonsequens och så dersör uppbåra skarpa förebräelser. Österrike förljudes i Köpenhamn hafva gjort sörestållningar emot slesvigholsteiuska statsskuldens annullering. Den bekante Francke skall hafva blifvit utnåmnd till medlem af regeringen i SachsenKoburg. Exståthållaren grefve Reventlow Preetz skall hafva sålt sitt gods Wittenberg till sin bror grefve Reventlow-Farve. FR ANKRIKE. Republikaner, legitimister och orleanister äro alla till ytterlighet splittrade och oenige. Deremot visar Bonaparte sina talanger som partigångare uti att förena och sammanhålla sina anhångare. Sina vånner grupperar han omkring sig, sina kusiner fåster han vid sitt interesse, kallar dem att deltaga i ledningen af statens engeläzenheter och sitt anhang sörstärker han på alla sått, under det att hans motståndare och fiender Söndras och försvagas. ster har men ett exempel att anföra på den strånga konsequens, hvarmed konfiskeringsukasen såttes i verkstållighet. Å den familjen Orleans tillhöriga egendomen Bizy hafva, liksom å Eu och Menceaux, denna familjs agenter vägrat inslåppa exekutörerna, hvilka äfvenledes här måste språnga portarna för att bana sig intråde och taga egendomen i besittning. Staden Paris budget för 1853, hvilken år större, ån de fleste mindre europeiska staters, anslår inkomsterna och utgifterna till något öfver 17 mill. fr. Kostnaderna får polisen åro uppförda till nåra 8 mill. fr. J. des debats för d. 5 dennes innehåller en mårklig artikel af Marc Girardin. Den innebår en håflig förfrågan, hvarmed republikens president tånker sysselsåtta folket och håren,