Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1852, sida 3

— 2 Råttegångsoch Polissaker. Undersökning, rörande den natten till den 1 den nes timade eldsvåda uti handlanden Lars Dablanders vid ostra Larmgatan belågna hus, företogs i Måndags uti poliskammaren. Härvid voro ej mindre hr Dahlander, ån äfven samtlige hans hyresgäster och de flere personer, som möjligen hade några upplysningar att meddela, tillstådes, och börjades förhöret med hr D., som berättade: att ban, som icke sjelf bebor detta sitt hus, klockan något öfver 12 blef våckt med underråttelse om eldens utbrott; att han genast skyndat dit och då funnit elden i kallaren, der den redan så hunnit gripa omiring sig, att allt var insvept i en tjock rök, hvilken redan börjat trånga upp genom nedra våningens golf i alla rummen. Uti källaren, som icke var hvalsd och i öfrigt afdelad medelst en brädvågg i tvenne rum, hade hr D. förvarade ett större parti qvassar, såll och korgar, några hundrade tomma trådtunnor och sjerdingar. 3:ne tunnor hartz och omkring 2,000 skälp. kimrök, hvilket allt till Större delen blef lågornas rof. Rörande den möjliga orsaken till eldens uppkomst såger hr D. sig vara öfvertygad, att den varit anlagd. Jemte det han förklarade såt tet, hvarpå antåndningen kunnat skett, nemligen att irända strykstickor lått kunnat inkastats genom de ståndigt öppna kållarfönstren, hvarintill vid ena väggen qvastlagret haft sin plats och hvarifrån ock, efter hvad sedermera knunat utrönas, elden synes hafva utgåtl, uppgof han äfven motiver sor dessa sina misstankar vara, att då han sistlidne vår sökt och erhällit vråkning å en hop löst pack från derss innebafde hyreslägenheter i detta hans hus, hade de skolat yttrat, det de nog skulle värma ät DablanderÖ. Slutligen upplyste Dahlander, att hans varulager icke varit brandförsåkradt. Löjtnant Bohle hördes härefter och berättade, att han några minuter öfver tolf bemårkt elden, under det ban passerat Dahlanderska buset, och då genast gjort ollarm; att elden först upptäcktes från ett sönster till kållaren inåt gården och att den då endast syntes hafva ett omfång af en qvadrataln. . En smedlårling vid namn Andersson hade utifrån gatan sett elden klockan omkring 3 till 12, men att den då brann endast som ett ljus och då han icke förmodade någon eldfara, utan trodde ait någon person besöbte källaren med ett sådant, så fortsatie han