Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1852, sida 3

Det finnes endast ett botemedel för det onda en nyförvärfvad frihet framkallar; detta botemedel år friheten sjelf. Når en fånge först lemnar sin cell, så uthärdar han icke dagsljuset: han förmår icke urskilja färger eller föremål. Men botemedlet år — icke alt åter insåtta honom i sin sångelschäla — utan att låta honom vänja sig vid solens strålar. Sanningens och frihetens sken blåndar och förvirrar de nationer, som en gång blifvit halfblinda i träldomens hus. Men låt dem blott stirra deremot, låt dem vånja sig dervid, och de skola snart lära sig att fördraga detsamma. Friheten ger förnuft; de låra sig att bruka detta. Fiendtliga opinioner korrigera hvarandra. Sanningens splittrade elementer upphöra att slitas med hvarandra; de sluta förbund och vinna styrka. Och ur detta chaos uttråder till sluts ett system af råttvisa och ordning.