blott billerna om Tordtersringen och om be ritiigandet att båra vapen komma till förhendling, och han sporde. nu huset om stållningen med hånseende till hvad som utråttats var så otillfredsstållande som Sir John Graham behagat påstå. Han mente tvårtom, att den, prisad vare underhusets sunda förnust och goda takt, snarare talade till fördel får den representativa regeringsformen, åtminstone sådan som den verkade i England. I samma möte låstes milisbillen för 3:dje gången, hvarvid tillfogades en beståmmelse, som befriar professorerna vid universiteten i London och Durham samt lårarne vid S:t Davids College i Lampeter från utskrifning till milisen. I mötet d. 8 beslöts, i trots af ministerens motstånd, nedsåttandet af en speciell komite sör undersökningen af de med den sör katholicism misstänkte prestmannen Bennets utnämning till pastor i Frome förbundna omständigheter. — Under debatten gaf den halft förvridne Feargus OConnor anledning till ett litet intermezvo. Han hade knuffat en annan medlem af huset, Sir B. Hall, som anmålte saken för husets talman, hvilken förehöll Oconnor det opassande i hans beteende. Sedan denne senare under tårar och suckar beskårmat sig öfver de förföljelser, för hvilka han påstod sig vara ett mål, och derför erhållit en förnyad tillråttavisning, tog han slutligen det hartiet att bedja Sir B. Hall om ssörlätelse samt förklarade derjemte talmannen för den förtreffligaste som någonsin innehaft den platsen (mycken munterhet) och dermed var den saken slut. I underhusets måte följande dagen tillstålde åter denne halfgalning ett stort spektakel. Når han slutligen gick så långt, att han slog en af husets medlemmar i ansigtet, befalte talmannen, på inrikesministerns andragande, mannens håktande, hvilken befallning genast derefter verkståldes. Öfverhuset har d. I1 i generalkomiten, under förbehåll af vidare förhandlingar efter billens tryckning, antagit klausulerna i billen till utförandet af det med Frankrike afslutade extraditionsfördraget. Förut hade husets invändningar ledt ll nya underhandlingar med Frankrike och föråndring af slera austötliga klausuler. Föråndringarne, med hvilka huset förklarat sig belåtet, bestå hufvudsakligen deri, att en förbrytare, hvars utlefverering yrkats, icke förr får håktas, ån hans identitet till fullo bestyrkts och att utlefvereringen först då får åga rum, når anklagelseakten, beledsagad af en attest utaf en oafsåttlig domare, blifvit söretedd. Ätt fördraget icke får tillåmpas på politiska förbrytare år uttryckligen stipuleradt i en artikel af fördraget. Generallöjtnant Berkeley har i generalmajor Fox ställe utnämnts till ägeneralinspektor vid artilleridepartementet. På en förfrågan i underhuset af lord John Russel om de 3 stormakternas representanter undertecknat ett protokoll rörande Schweiz angelägenheter, svarade Lord Stanley — premierministerns son — understatssekreterare i utrikesdepartementet, att en konferens