Salon. Dahomey och konung Guezo. (Af P. Merruau.) Konungariket Dahomey är beläget på vestra kusten of Afrika, i granskapet af det delta, som Nigerslodens mynning bildar. Hvarje harbarisk stat har inrättningar, som det år interessant att studera, men Dahomey har ett ganska eget interesse, emedan det icke år bebodt af ett folk, utan af en arme, och har sina inkomster icke af industri och åkerbruk, utan af slafhandeln. Det förfårliga barbari, hvari detta land år nedsjunket, år en följd af denna handel, öfver hvilken de civiliserade folken med råtta utsåndt bannstrålen. Man förestålle sig ett stort, nästan öde, ouppodlodt, ehuru bördigt land, der dock mångfaldiga spår af en försvunnen talrik befolkning förefinnas. Midt i detta land ligger staden Abomey, konung Guezos och hans armåes residens. Dessa herrska öfver två hundra tusen slafvar; större år icke innebyggarnes antal på en terräng, som rikligen kunde föda millioner menmiskor. Guezo år menniskojägare; hans armåe år hans koppel, som år dresseradt att förfölja villebrådet med den odödliga själen. Hvarje år rycker han ut ur sitt slott, som år omgifvet os murar, hvilka prydas med afhuggna menniskohufvuden; hans stöfvare utskickas, ingen vet hvarthän. Endast anföraren känner hvilken folkstam som nu skall mördas eller bortföras i slafveri. Den svarta jågareskaran ilar tyst fram i den mörka natten och tager först en riktning, som år motsatt det egentliga målet för deras tåg, men återvånder snart på den råtta vågen, och vid morgonens inbrott öfversalla dessa demoner någon fredlig by. De försvarslösa innevånarne falla vid ut