Och år det vål åfven underligt, om, når man ser dessa -utvandrare, som utan att kånna det lands språk eller seder, till hvilket ce begifva sig, i de flesta fall utan att ega det kapital, som erfordras får den första uppsåttningen, och utan att ega någon pålitlig ledare, åt hvilken de kunna förtro sig — år det vål underligt då, om man kånner sig böjd att beklaga dem, i tanka att de gå en ovilkorlig undergång till måte? Och det betryckta utseende, dessa emigranter vanligen ega, år ej heller just egnadt att inge någon förtröstan på en lycklig framtid för dem. Men å andra sidan: år det vål sannolikt, att bråder skulle skrifva efter bråder, barn efter förI