DANMARK. Statsrådet och professorn Joachim Fredrik Schouu har aslidit den 28 April. Den bortgångne, som på de senare åren mindre kunnat gagna i anseende till sin försvagade helsa, har genom sina stora och ovanliga förtjenster som vetenskapsman förvärfvat sig ett oförgångligt namn i tideböckerna. Han var näst Örsted, den berömdaste af Danmarks lårde. gården utanför Köpenhamns Österport. Höiesterätt har afsagt dom i den emot s. d. generalguvernören i Westindien, general Scholten anstållda process, för hans förhållande under negerupproret 1848. Förut hade han af den till doms öfver honom nedsatta kommissionen dömts tjensten förlustig. Höiesterrått Rye-monumentet år nu särdigt och står ös ver generalens hvilorum på garnisonskyrkohar frikänt honom, men likvål dömt honom att betala råttegångskostnaderna. i Mot grefve Reventlow-Criminel, Holsteins nye styresman, anmårkes, och som det synes med skål, att han favoriserar de gamla upprorsmakarne. Deremot hafva desseinga gynnare i grefve Moltke, som förer regeringen i Slesvig. TYSKLAND. Samma dag, som storhertigen af Baden Carl Leopold Fredrik asled, utkom en proklamation från den aflidnes andre son, prins Fredrik, hvari denne underrättar folket om, att han på grund afsin åldre brors sinnessjukdom, hvilken gör honom oskicklig att regera, har öfvertagit regentskapet med alla en suveräas rättigheter. Dagen efter aflade garnisonen hyllningsed till prins Fredrik. Den aflidne storhertigen hade 1819 blifvit förmäld med prinsessan Sophia, dotter af konung Gustaf IV Adolf af Sverige. 2:dra Preussiska kammaren har med 142 röster med 125 förkastat det af l:sta kammaren antagna lagförslaget om sammansättningen af 1:sta kammaren. Kronan tillerkåndes deri rättigheten att utnämna besagda kamma res ledamöter, hvilka dymedelst skulle blifvit ett slags pårer. I Bremen hafva valen till borgerskapets representanter fallit på mån, som vederbörande hoppas icke skola lägga några hinder i vågen för de af senaten föreslagna författningsförändringarne. Demokraterna afhöllo sig till största delen från allt deltagande i valen. FRANKRIKE. Monitören för d. 26 innehåller ett dekret, enligt hvilket alla officerare och alla krigsministeren underordnade embetsmån skola i Maj aflågga trohetseden till presidenten. Ett annat dekret förordnar, att året 1851 skall råknas som ett krigsår för alla de trupper, hvilka d. 2 Dec. lågo i garnison i Paris eller gjorde tjenst på de stållen, der oroligheter förefållo. Dessa trupper skola utmårkas med kors och medaljer. Det år temligen karakteristiskt för förhållandena i Frankrike, att man öfverallt beundrar det mod, som rätten i Seinedepartementet lagt i dagen genom att förklara sig sör kompetent i orleanska processen. Legitimisterna ha blifvit mycket uppskråmde öfver ett rykte, att Louis Bonaparte, når han nåsta gång skall låta folket rösta öfver en sörändring i regeringsformen ämnar låta det välja emellan kejsardömet och den legitima monarkien. Åter har en konvoy af 300 till deportation dåmde individer afgått från Havre till Brest. Staden Pontivy (dep. Morhiban) har blifvit omdöpt till Napoleonville och kommunen Labastide-Fortuniere (dep. Lot) till TZabastideMurat. De utlåndska tidningarne åro underkastade en lika strång uppsigt som de franska. Belgiska bladet Emancipation har blifvit sörbjudet. En korrespondent till -Köl. Zeit. har varit uppkallad till Latour-Dumoulin, generaldirektör för press-saker och af denne förståndigats att återkalla en af honom (korrep) meddelad notis, att några deputerade