Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 april 1852, sida 3

— Salon. I hårvarande musikhandel har utkommit 2:dra häftet af Sånger vid Pianoforte, af Amalia Redec. Innehället år: Hassssrun, till ord af Atterbom, värbåcken, ord af Dahlgren, Norna Gest som yngling?, poesi af Nicander, Solrosen, af Atterbom, -Swedger, orden as Geyer, Hoppet, duo, orden af anonym försattore, samt Näckrosen, orden af Böttiger. Förläggaren till detta håfte, likasom till det första, år J. C. Hedbom Comp. i Stockholm. Rekommenderas till resp. musikvånners uppmårksamhet. Af Wilibold Alexis har i Berlin utkommit en roman med den reaktionära titeln: Ordning år medborgarens första pligt, eller: för femtio år sedan., — Koderich Benedix har skrifvit ett verk: ,Om det muntliga föredraget , Johanna Wagner, den tyska sångerskan, kommer med det första att upptråda på italienska operan i Lendon; men om det blir på Coventgarden eller på H:s Maj:ts theater år ånnu oafgjordt, emedan de tvenne direktionerna ånnu täfla om att få tillegna sig sångerskan. Såvål hr Lumley som hr Gyn påstå sig bafva engagerat m:ll Wagner till den förestående säsongen och annonsera hennes upptrådande i tidningarne. Saken förhåller sig på följande sått: Hr Lumley, som år direktör för drottningens theater, har verkligen före sin rival stått i underhandling men sånger sken och för såsongen bjudit benne 60,000 francs, al hvilka han dock förpligtade sig att skicka ett förskott till m:ll Wagner i Berlin. Emellertid fick direktören för Coventgarden underråttelse om dessa underbandlingar, reste ögonblickligen till Berlin, anlånde dit i råttan tid, d. v. s., några timmar innan Lumleys förskott intråffade, bortsnappade det rika bytet från sin konkurrent genom ett anbud af 80,000 francs, — och nu påstår han, att kontraktet med Lumley icke var bindande, förrån hon erbällit förskottet. Vi nåmnde för några dagar sedan, efter Christiania-Posten, att Möllargutengitvit konsert i Christiansund och sedermera i samma afsigt ämnade sig till Thronbjem och Levanger. Nu har från artistens hemort till samma tidning ingått det beriktigande, att aden veritabla Möllarguten, eljest Tarje Audunsön, detta år icke varit och icke år stadd på någon konstresa, utan uppehåller sig på sin gård Öfverland i Vinje. Den person som sörtjusat de goda Christiansundsboarne år följaktligen någon industririddare, som funnit det lönande att spekulera på Tarje Audunsöns eller den verklige Möllargutens aktier. xWA — —