—— ——— —— — FErän ett kapprum inträdde man i en temmeligen stor salong, hvilken prålade af sidentapeter och förgyllningar, och fullbehängd i taket med lampkronor, hvilka gåfvo ilrån sig ett starkt, men icke behagligt sken, och der man från en låktare genast angreps af musiken från en orkester, i hvilken bastrumman spelade husvudrolen. pirektören, gosno låt kalla sig så — satt sjelf i ett slags loge, dfverhångd med en thronhimmel och barrieren framför beklådd med sammetståcken, så att densamma ungefårligen liknade de tribuner, man vid kappridningar ser inrättade för kungliga personer. lilllsllen för raslkaichissementer voro beredda i alla vinklar och vrår; och de på programmet utlofvade skönheterne från alla verldens delar hvimlade om hvarandra, hvarvid likvål hånde, att mera sak kunnige gjorde den upptåckten, att de verldsdelar, som genom skönheterna representeraSkeppsbron. Vid det man passerade de öfriga nio rummen, såg man samma pragt och emottogs med samma ljufliga musik, dock varierande efter omståndigheterna, så att i ett musicerade sfamiljen X. i ett annat familjen Y. i ett tredje samiljen 2..; i ett fjerde sutto svartklådda herrar med polkahår och spelade des, måste vara belågna i grånderna omkring — li