Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1852, sida 1

dre ge en hyllning åt den utmårkta talangen ån en tillråttavisning åt de theaterdirektioner, som negligera den, så år detta senare utan tvifvel som att slå vatten på gåsen. Och våra charmanta tidningar sedan, som så väl bevaka ästhetikens fordringar! Hvad tror du vål Aftonbladet t. ex. sade om denna representation, ostridigt den intressantaste under hela vintern? Jo, det beråttade i några rader att spektaklets pice de resistanceutgjordes af en liten (!) treakts-komedi på vers, -Missvårda ej behagen-, som förtråffligt utfördes af fru Erikson samt hr och fru Almlös.Du minnes utan tvifvel denna intressanta komedi, och såsom den för ett par decennier sedan utfördes af just fru Erikson, men då i samspel med hr Torsslow och mill Strömstedt I (fru Torsslov). Måsterligt var icke för myc ket sagdt, hvarken om pjes eller utförande; — 1852 års Aftonblad kallar pjesen liten-, alldeles som det vore sråga om någon af dessa dussinpjeser, hvarmed hrr Schyberg och Torsslow öfversvämma våra theatrar, och Svenska tidningen aftrycker ordagrant Aftonbladets Sar, att Sv. T., i vissa fall åtminstone, icke har någonting emot att jurare in verba magistrorum. — En intressant afton har blifvit oss beredd af Richard Dybeck, som efter flere års uppehåll åter arrangerat en konsert med nordisk folkmusik. Det år en sann vederqvickelse att få höra dessa underbart sköna sånger, Jag tånkte dervid på hr Foronis-I Gladiatori-, hvaraf serskildta stycken gåfvos hårom dagen på hans konsert. Hvilket våsen, hvilket skrammel, hvilket fåktande för att göra effekt! Och, store Beethoven! måtte du förlåta mig det! men huru svårt har icke din beprisade D:mollssinfoni (också gifven på hr Foronis konsert), att hitta till hjertat, emot dessa enkla, foster låndska toner? Är det verkligen glädje-och icke snarare tandagnisslan du velat måla? Mig förekomma dessa toner åtminstone, som du velat taga håmnd på verlden, för det du sjelf blifvit döfl — I Helsingfors har man uppfört en opera af Pacius, -Kung Karls jagt-, till ord af Topelius. Den förmåles hafva ölvertråffat alla sörväntningar, och det kan nog vara förhållandet, enår sådant beror på måttet af hvars och ens sörväntan; emellertid synes mig nog starkt, att försla gången ett större arbete af någon kompositör gifves, då, såsom hår var fallet, hafva en lagerkrans i beredskap och dermed kröna honom. Är det icke att börja der man borde sluta? Dessutom får denna tillstållning en komisk anstrykning derigenom, att det år författaren till opeans text, som kröner kompositören. Det måte sett rått lustigt ut, når dessa herrar brotades på theatern, för att kröna hvarandra, ch publiken måste varit serdeles omsorgsullt bearbetad förut af bolaget Pacius-Topeius, för att icke utbrista i skratt vid denna scen. Det beråttas att Sontay skall komma hit på åren. Det brukar vara vanligt för stora sånerskor, som sjelfva se sin håst. Äfven vånas Leocadie Bergnehr, från Köpenhamn. Jag an just icke såga, att jag långtar, hvarken fter den ena eller den andra. ASEA EE N: referat, med omdömen och allt, hvilket bevi