Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 april 1852, sida 1

ende på detta våld, och slutar derför får i afton. Den 24:de. Vi hafva i dag gjort en visit hos gesandten, för att tacka honom får hans sårdeles vistiga hjelp. H:s erc. berättade oss, att han jämnte grefve Löwenhjelm ifrån oss genast åkt till utrikes ministern, som följt dem till polisministern, hvilken lofvat, att vi genast skulle försåttas i frihet. Orsaken till den nattliga öfverrumplingen skall, enligt polispresektens utsago till gesandterne, hafva varit den, att man angifvit för honom, att på vissa dagar i veckan en -socit6 secrete, bestående af Skanuinaver, Tyskar och Ungrare, med de mest urartade socialistiska tendenser, församlade sig på -Cas Danemarc.Kommissarierna hade order att på andra salen arrestera alla, på första salen fråmlingarna och i bottenvåningen hvem de behagade, en order som också utfördes med mycken energi. Först i dag på morgonen hafva tvenne qvarblifna Danskar, P. L. Möller och Saxtorph, blifvit frigifna genom konsulns bemödanden. De hade blifvit glömda, emedan man i följd af deras namn förmodligen ansett dem får Tyskar. Alla de öfriga, både Uagrarna och Tyskarna, sattes i frihet långre fram på dagen, och det har således visat sig, att alltsammans varit en uppspunnen lögnaktig angifvelse af en eller annan bland dessa hemlighetsfulla våsen, som stryka omkring under namn al mouchards). På detta sått samlar man sina studier och materialier till imaginåra konspirationer och komplotter, får att hålla folket i styr och åka dess fruktan får solialismen — det år nödvändtgt får en dylik regering. Tidningarna utmåla naturligtvis saken på det sörsärligaste: le droit(Journal des tribunaux) beråttar, att man i en inre sal funnit omkring 60 personer omkring ett bord, beklådt med en grön duk, en talare blef just afbruten, når polisen intrådde, och en stenograf satt vid sidan för att uppskrifva föredraget. En annan tidning beråttar, utom annat prat, att det var en utgrening af den bekanta Marrs sållskap, och att man funnit une correspondance volumineuse dun haut interåt-, vapen och krut. Låt dem begagna dylika medel, om de anse det för nådvåndigt, men en annan sak år huru de anvåndas — med humanitet eller barbari. Det såttet, att stålla den misstånkte i samma klass som den dömde brottslingen, år ett tillråckligt bevis på, huru ringa afseende man går på den enskilda. Det skamliga i behandlingen bår naturligtvis mycket snarare sökas hos den embetsman, som låt insåtta oss bland förbrytare, ån hos den råa obildade fångvaktaren; och att denne vid det rörande äterseendet, då vi blefvo något högröstade och muntra, tillropade oss: silence, ou lIon vous fera punire, (hvilket i följd af det franska språkets brist på förstårkta talesått, betyder på svenska ungefår: Häll kåften eljest får ni smörj,), var väl temmeligen naturligt, då mannen för, modligen ganska ofta nådgas taga sin till) Polisspioner. —nan::i rr