Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1852, sida 1

— ty att konversera med förnäma damer var icke egentligen hans starka sida — rekommenderade sig och begaf sig inåt sin sida--. — Men herre Gud, sade grefvinnan, hvilken det icke undgått, att brukspatronen visade någon motsträfvighet vid jramlemnandet af penningarne, inte vill jag komma herrskapet på någon depens. Kanske går jag orått att begagna mig af herrskapets artighet? — Betyder ingenting, goa grefvinna; min man år så grufligt rik, så det går hvarken från eller till, Men nu skall jag tala om en riktig stor nyhet för gresvinnan. Tänk, att min dotter, kammarherrinnan, kommer upp till Stockholm och blir hår hela vintern. — Ah! Iahal jag fick just bref om det i dag. Se då blir det riksdag, som kanske grefvinnan vet; och min måg, kammarherren, tånker hålla sig framme, ty man tror, att det konservila partit skall komma att rå. — Ett charmant fruntimmer, fru Pundmarks dotter Amalia! — Ja åke det? Gifve Gud, Jag bara hade min Sally hålften så bra. Men .vet grefvinnan, hon gör mig riktigt bekymmer, för hon år så fasligt allvarsam och, om jag så får såga, lite besynnerlig. Doktorn säger att hon år historisk.