skilliga kuriösa specialiteter rörande Jenny Lind och hennes giftermål. Det skall nämligen slanas i Tyskland två pianister med namnet Goldschmidt, af ungefåärligen lika talang, men mycket olika till ålder. Man trodde i början att det var den å!dre Goldschmidt, med hvilken Jenny gift sig, emedan en sådan förening var mera passande för hennes egen ålder, men man bedrog sig. Den utkorade var verkligen samme unge man, eller rättare, gosse, elev af Hiller och Mendelsohn, som förut rest tillsammans med näktergalen i Tyskland, och efter hvilken hon nu betogs af en sådan långtan, att hon fårskref honom, och, vål kommen ölver hafvet, icke gaf honom mer ån tre dagar att afsvårja sin religion, låta döpa sig och göra sig hemmastadd med de nya pligter han hade att uppfylla. Vår Herre skapade verlden på sju dagar, man tyckte att det gick raskt; Jenny Lind haricke behöft mer ån tre, för att göra en jude till kristen; — icke underligt att menniskorna ej veta, hvilken de skola stålla högst: Gud eller Jenny Lind. — De Beriot, som långe varit qvarhållen hår i Paris af sjukdom, har nu, återstålld, rest till Brussel. för att der återtaga ledningen af dervarande konservatorium. Man våntar Vieuxtemps hit från Petersburg. En ny violinspelare, hr 4. Bessems, från Belgien, går för nårvarande uppseende håri Paris. Den utmärkta pianisten, m:me Pleyel, åmnar återvända till London.