Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 april 1852, sida 2

Och han petade fram med sin kåpp en stösvel, och så en till. — Kors lilla pappa, det år bara ett par stöslor, som gumman har att såtta på sig, när det år smutsigt ute. Men som Amanda vid dennaupplysning såg mågta fårlågen ut, gaf det hennes beskyddare anledning till vidare undersökningar. hvarföre han sträckte ut sin käpp till ett nytt siske, hvilket lyckades så väl att han sick sram en sullståndig kadett-unisorm. — Hör du, Amanda lilla! nyttjar gumman det der också, når det år smutsigt ute? frågade brukspatronen sörsmädligt. Amanda sann icke ögonblickligt svaret, men slutligen sade hon: — Kors, det år — jag har fått låna det der, för jag tånker klå mig som kadett på maskeraden om lördag. — Men då tycker jag, det år inte artigt emot den, som lånat dig klåderna, att lågga dem så der under sången; de bli ju dammi ga. — Hvad skall lilla pappa bry sig om det? sade Amanda och kastade sig i gubbens knå, samt började kyssa honom och nypa honom i hans tjocka kinder. Som gubben visste, att hans Amanda icke egentligen var någon -ordningsmenniska: så