Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1852, sida 2

dh )— 2d 5———— —— — banko är jag af med, innar jag knappast satt mig till. — Gråter du, får du dina pengar igen, sade nonchalant baron Gloop, och klingade med von Wiften. — Det klär just en son till rika Pundmarken, att gnälla öfver fattiga femhundra banko, sade Westanflickt, och tryckte honom på ett glas rhenskt. — Min kära Jacques får dyrt betala sin bror skål med de der herrarne, anmärkte Victor. Men hvad ancår det mig! Kom och låt oss gå; det är icke trefligt att höra huru en menniska roffas. Uppasserskan ropades, man tände ett par cigarrer, liqviderade och gick åt staden, öfver Bellevue. — Nå men Sally, du, sade Helmer, som återknöt samtalet, hon har väl en helan svår mängd med friare, eftersom hon får ärfva så der mycket penningar? — Det kan du lita på; de äro legio, och isynnerhet är det uppsjö på ruinerade adelsmän, som anmila sig. Om du vill, skall du få se alla dina rivaler på en gång, då det blir souper hos min farbrors? — Hvad tänker du på! jag i så förnämt sällskap? — Hvarför inte? Du är ju för närvarande rit