Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1852, sida 1

—————————————————————t——565— då till tillslyktsort. Det år så tröstande att på en allmån söreläsning. t. ex. af professor Boström uti Råttslåran, få höra sådane åsigter uti landets blifvande tjenstemån inpråglade, hvarigenom den tunga regeringsbördan uti icke ringa mån bör underläåttas; det år så sägnesamt att förnimma den studerande ungdomens loyala tånkesått så uppriktigt och anspråkslåst tolkade af Johan Henrik Schröder och hvad kan vara mer tillfredsställande ån att, skiljd från hufvudstadens publicistiska skrikhalsar, få från den artiga baron von Kremers mun mottaga en trogen och tillförlitlig skildring af den sannskyldiga lycka och belåtenhet som i allmånhet uti landet år rådande. Vi stackars hufvudstadsboar skulle emellertid således få lefva uti enliten tids anarkiom ej vår kraftfulle Palmstjerna med stadig och vand arm fattat regeringstömmarne. Apropos! så fingo statskontorets hrr ledamöter häromdagen en liten känning håraf. De hade nemligen till Kongl. Maj:t uppgifvit en tillgång, som når det kom till kritan icke fanns. De urskuldade sig då underdånigast för Majeståtet, men Kongl. Maj:t förklarade att som hrr ledamöter genom oriktig uppgift söranledt till en redan anbefalld utanordning, komme de utassignerade medlen att utgå ur herrarnes egna fickor. Sedan Westerstrand lemnade statskontoret tyckes det vara utsatt för åtskillig otur. Så lår detsamma hårdt ansåttas för en efterslång från tiden då 4:de hufvudtiteln stod under dess förvaltning. Krigskollegium, på hvilket statskontoret velat våltra detta sitt bekymmer, lår ha undanbedt sig allt möjligt deltegande, Dertill kommer att statskontoret spelar en nåra på ömklig rol vid försvaret af sina ananmårkningar mot de af hr Fredin föreslagna förändringar uti dess bokföring. De kuridsaste anekdoter åro hårom i svang, hvarom en annan gång.