Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1852, sida 1

— HA — —— — ————— min matmoder lifvet. Efter långt och fåfångt sökande hafva vi åndtligen funnit barnet hår i Antwerpen; det finns i flickhuset hår bredvig. I natt ville den olyckliga modren ånnu en gång omfamna sin lilla dotter, ännu en gång, före sin afresa till Spanien, fukta sitt ålskade barn med sina tårar. Grefvinnan lemnade sitt rum nattetid, det var visserligen en straffvård dårskap; men hon hade dermed ingen annan afsigt år att få omfamna sitt barn... Och om ni, senor, skulle tvifla på sanningen af hvad jag sagt — så bor på klostergatan en fattig soldathustru, vid namn Anna Canteels; det var åt henne man anjörtrodde barnet, hon vet allt .. I flickhuset hår bredvid år barnet intaget som stadens barnhusbarn, det år en liten söt flicka och kallas der Clara-bilden. Ni skall såkert, hr grefve, efter nårmare undersökning, finna er makas oskuld bekråftad . . . detta år er råt tighe!; men jag bönsaller hos er, att, hvad beslut ni ån må satta, ni måtte skona min matmoders goda namn och rykte, er vån Lancelots minne och ert eget hus får skam och vanåra! Nu har jag ingenting mer att tillågga; ni känner nu sanna sörhällandet. Redan för långe sedan hade duenan slutat