Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1852, sida 1

Article Image
Ett minimum på asgisten för denna råttighet mäste dock tillika vara stadgadt, dels derföre att icke någon sammansättning emellan I spekulanter, till församlingens skada, skall vara möjlig, och dels i åndamål att söka uteI stånga andra från spekulationen, ån sådane, Som ega tillgångar nog att uppfylla trafikerandes billiga anspråk. Detta minimum måste lemnas åt erfarenheten att efter olika förhållanden utsåtta, och kan således icke en gäng för alla faststållas. Hvad detsamma får nårvarande bör utgåra, beror följaktligen på huru mycket en råttighet till brånvinsminutering inom församlingen nu må anses vård; i hrilket hånseende vi få lemna den upplysning, oss meddelad från säker hand, att ett arrende af krogrättighet inom Majorne för löpande året betalas, i penningevärde, med något mera ån 400 rdr ras, utom kronoutskylderne, hvarsöre vi anse minimi afgisten till får samlingen kunna till en början bestämmas till 200 rdr bko; och stadfåstas vii detta omdöme ännu mer af det kånda förhållande från Götheborg, der utsigterne för nåringsidkare i allmånhet icke äro sörmonligare, ån i Moajorne, att, sedan enahanda reglering med brånvinsminuteringsråttigheterne der nyligen blifvit införd, hvarvid en långt drifven försigtighet antagit minimiafgiften för gående året till endast 100 rdr bko, så har, vid hållen auktion till utrånande utaf högsta afgiften för tvånne sådane råttigheter, den ena uppgått till 301 rdr och den andra till 334 rdr bko; hvarförutan bår erinras, att, då ifrågavarande råttighet i Carl Johans församling allaredan nu, ehuru en fåtalig polis blott kan gifva densamma ringa skydd emot intrång, anses vård den omnåmnda stora uppoffringen af fullt 400 rdr rgs, så synes att, når sörbåttrade polisanstalter möjliggöra ett hufvudsakligt handhafvande af författningarne emot olaga handel med starka drycker, samt sedan bevisningen redan blifvit låttad genom tillåtelse för köpare att vittna, och ansvaret för öfverträdelse så vida skårpt, att den, som erhållit tillstånd till idkande af handel i öppen salubod å landet, men andra gången fålles till ansvar får förbjuden minutering af starka drycker, skall tillika dömas sin handelsrättighet förlustig, — den hårofvan föreslagna minimi-afgift af 200 rdr bko på goda skål kan antagas icke vara för högt beråknad. Tillåtelse att inom Majorne hålla till salu i minut brånvin, i likhet hvarmed åfven betraktas andra brånda eller destillerade spirituösa drycker, skall naturligtvis fortfarande vara underkastad de vilkor i öfrigt, som genom serskilta försattningar äro eller blifva för sådan handel stadgade, såsom: att på värdshus eller annat nåringsställe mat alltid och ovilkorligen skall vara att tillgå: att alla nåringsställen skola å sönoch andra helgedagar vara tillstängda under gudstjensterne: att bränvin å sådane dagar der endast får säljas vid måltider; att nåringsstålle icke får hållas öppet efter en viss timme å aftonen m. m. Det återstår oss, betråffande den ifrågasatta regleringen af vårdshusoch krogrörelsen, att undersöka huru många sådana stållen åro får — — RIO ER

15 mars 1852, sida 1

Thumbnail