Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1852, sida 1

— —— —ä——————— ga elaka söljder; den sörsvinner nog då hon blir åldre. Denna sjukdom angriper henne icke hela året, endast i Maj månad då tråden knoppas och blodet år varmare ån vanligt. Den varar ungesär tre veckor eller en månad. — Nå! huru bår hon sig då åt? Får Guds skull, lugna mig, ni förorsakar mig en bitter smårta. — Lita på mitt ord, fru grefvinna; det år ingen orsak till oro. I början låg Clara i barnens gemensamma sofrum, men då denna sjukdom öfyersöll henne, så injagade den en sådan förskräckelse hos de andra slickorNa, ehuru de redan kände den, att hela huset råkade i uppror. Dessutom fruktade jag, att flickan någongång skulle illa skada sig, och satte derför hennes sång i ett annat rum. I hörjan håll jag detta stångdt, men detta förorsakade henne mycken plåga; ty då hon uppstod om nåtterna, slog hon hånderna bruna och blå på låset. Engäng sårade hon sig sjelf ganska illa, i det hon sönderslog fönsterrutorna. Mäåster Tyselynk, vår låkare, besallte mig då att låta dörren vara olåst. Claras rum ligger vid förstugan, och ni vet, att På den endast finnes tvenne dörrar, af hvilka den ena leder ut åt gatan och den andra såt gården. Clara kan således i sömnen en