Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1852, sida 1

del af sambället skulle komma till den äsist, att det vore båttre, att lefva under en lugn och mild despotism. Med dessa angrepp menades naturligtvis lord John Russels reformbill. Markisen af Clanricarde försvarade deremot lord Grey och utmanade lord Derby att snart framkomma med sina protektionistiska förslag, hvarpå earlen af Aberdeen yttrade, att det var honom maktpåliggande att begagna det fårsta sig erbjudande tililålle för att förklara, att han, såsom den framlidne Sir Robert Peels för troliga kollega, hade fast beslutat, att vidhålla denne för tidigt bortgångne statmans frihandelspolitik. Han ansåg lord Derbys jemförelser emellan amerikanska och engelska tullagstiftningen för oklara och ogrundade och för sin del åmnade han motsåtta sig hvarje tull å spanmål, ehvad den skulle betraktas som inkomstkälla eller skydd. Den ådla lordens utländska politik fann deremot hans oinskränkta bifall och kunde påråkna hans uppriktiga understöd. — Huset uppsköt sedan sina möten till den 1 Mars. Man bemärkte, att flera lorder, medlemmar af den fallna styrelsen, eller sör öfrigt vänner och frånder till husen Russel och Grey, tagit plats på oppositionens bänkar. Sjelsva hertigen af Wellington hade intagit en annan plats. Underhuset hade äfven måte den 27 Febr., då det föreslogs och beslöts att nya val skulle utskrifvas för de medlemmar, som ösvertagit platsar och embeten i den nya styrelsen, hvarefter husets måten uppskåtos till den 12 dennes. Under loppet af sessionen tillkånnagal hr Villiers, att han en af de första dagar. ne, sedan de nya ministrarne intagit sina såten i huset, kommer att föreslå en resolution, genom hvilken huset skulle förpligta sig att uppråtthålla frihandelssystemet och tillbakavisa spanmålslagarnes återinförande. Det torde imellertid vara tvifvel underkastadt, om hrr Dsraeli och konsorter blifva ätervalda, sedan landet nu fått låra kånna den nya styrelsens program, hvilket underkastats en strång och allvarsam kritik i oppositionsbladen, till hvilkas antal sjolfva Times icke synes vara obenågen att sålla sig. Vid ett af frihamdelns vånner, straxt efter ministerföråndringen, i Manchester hållet må te, våcktes fråga om att föreningen emot spanmålslagarne åter skulle tråda i verksamhet. På George Wilsons råd blef dock beslutadt, att man dermed skulle låta anstå, tills den nya ministerens program blefve kåndt och man deraf inhåmtade, om någon fara hotade frihandelssystemet. Under förhandlingarnes lopp förklarades flera gånger under ljudeliga bifallsrop, att, i fall föreningen åter trädde i lif, skulle den icke sluta sin verksamhet förr, ån den för alltid betryggat frihandelns bestånd. Krigsrustningarne fortsara. Order ha utkommit att genom värfningar åka hvarje iasanteribataljon till en styrka af 850 (2?) man. I April eller Maj skola vårfningarne för artilleriet och kavalleriet taga sin början. Linieskeppet -London, om 90 kanoner utLLA —— —— ry