Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 mars 1852, sida 1

QAH NH:HHNHAHA:Q2h: — — — också icke kejsaren sjelf, nödgas respektera. Rysslands institutioner. (Efter Annuaire des deux mondes.) (Forts. och slut fr. N:o 51). Peter den Store har måhånda i sin alltför brinnande ifver att bibringa sina Ryssar europeisk civilisation, ryckt den ryska civilisationen ur dess naturliga bana. Catharina II fullföljde systematiskt och med en viss storhet Peter I:s ide. De hafva aldrig varit populåra i det gamla ryska samhållet. Dessa regenter begingo dessutom ett annat fel i nationens Ögon, i det att de omgåfvo sig med fråmlingar, sårdeles Tyskar. Ryssarna gjorde slutligen den upptåckten, att den kejserliga familjen genom sina tyska förbindelser sjelf blifvit förtyskad. be följande suverånerna insägo derför nödvändigheten af en reaktion i rysk anda. Oaktadt kejsar Nicolaus förmålt sig med en tysk prinsessa, preussiska konungens syster, bemådar han sig dock på allt sått att smickra den ryska national-kånslan, ja, tillochmed ånda derhån, att han våljer de mest föråldrade våndningar i språket. Hans söner, storfursten Alexander Czarewitch, Constantin, Nicolai och Michael, åro uppfostrade i den ryska nationalitetens kultus. Endast de två förstnåmnda äro förmålda, men båda; liksom kejsaren, med tyska prinsessor. Som: bekant år måste de utlåndska prinsessor, hvilka förmåla sig med ryska storfurstar dfvergå till grekiska trosbekånnelsen. Prinsessor af det kejserliga huset, hvilka förmälas med fråmmande furstar, bibehålla deremot sin grekiska religion. Dessa religiösa pligter, dem ryska storfurstar och storfurstinnor hafva att iakttaga, hindra dem att alliera sig med de stora regentsamiljerna, t. ex: med Habsburgarne och Bourbonerne, för hvilka religionsfrågan år en hederssak. Czarismen går dock aldrig och kan aldrig göra några medgifvanden; ty i sådant fall skulle den hvarken vara en religiös eller en absolut makt. Så ser Ryssland ut på dess höjder. Det år från Czaren oeh mot honom som alla strålar återkastas. Han år på engång både kyrka och stat. Lika oriktigt som det skulle vara att påstå, det Ryssland eger en positiv och beståmd lagstiftning och att sjelfherrskarens vilja icke står Öfver alla lagar, huru beståmda de ån må vara, likaså absurdt skulle det vara att såga, det Ryssland saknar all slags lagstiftning, och att sjelfherrskarens vilja icke hår och der stöter på hinder, hvilka den visserligen kan undanrödja, men som icke desto mindre äro lagar. Att icke tala om opinionen, som under en mer eller mindre tydligt framtrådande form alltid har sin styrka, och och som ingen makt långre ån till en viss grad vågat trottsa, existera i Ryssland reglementen, dekreter, ukaser, kort sagdt, en lagsamling, den åtminstone undersåtarne, om De ryska lagarne hafva blifvit samlade under den nuvarande kejsaren; hela samlingen utgör icke mindre ån 45 qvartband. Särskilda ukaser, af hvilka några förskrifva sig från Catharina II:s och Alexanders regeringstider, beståmma adelns rättigheter och pligter sami —— H wumT—U—ä—k—— W—