Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1852, sida 1

Umaoduföljer. SS MV RASA or ST TOT större sUular voräknas pri om man från ryska rikets slaviska solksla asråknade dem, som egentligen icke borde hör de sin grund i erösringar. tism. t. ex. i Frankrike, men ingenstädes hafva de dit, nåmnligen Polackarna, hvilka, genom er förening med preussiska Posen och Galicien skulle bilda en nation af 23 millioner, så skul le totalsumman af Rysslands befolkning för minskas till 51 millioner eller det antal, son representerar Rysslands reela styrka. Mei till följd af det ofantligt vidsträckta territorium, hvarpå dessa innebyggare åro spridda, för: lorar denna styrka mycket af sin betydelse Detta territorium, som såtter Ryssland i stånc alt ostördt utveckla sig inom sina egna grånser, förorsakar administrationen svårigheter som endast i framtiden kunna besegras. Landets politiska organisation såtter vål å ens sidan regeringen i besittning af stora medel till handling, men dessa förlamas åter å andra sidan genom lika så stora obstridliga brister. De ryska institutionerna hafva icke tillkom mit på en gång. be hårleda sig dels från traditioner, dels från dekreter och ukaser, hvilka tid efter annan blifvit publicerade, för att beståmma enskilda punkter i lagstiftningen. Lifegenskapen och den absoluta makten utgöra grundvalen för det ryska samhållet. da sig någon riktig idee om detta samhålle, utan en nårmare förklaring öfver hvad man i Man skulle emellertid icke kunna bilRyssland menar med lifegenskap och absoluBåda hafva existerat åfven annorstådes, haft den karakter, som betecknar dem i Ryssland. Lifegenskapen år mindre hård för Ryssarna, måhånda mindre tryckande ån den var hos de vesterlåndska nationerna, der den haI Ryssland har den bildat sig af sig sjelf, genom imitation ef ter Occidenten, utan a!t vara ett våldsamt resultat af ett folks underkufvande genom ett annat. Den har ordnat sig och, så att såga nått en fullkomlighet, hvilken gör den så litet tryckande, som en institution af denna art kan vara. Derlför kan man, jämnte de ryska bönder, hvilka en vacker dag få det infallet att innebrånna sina herrar, tråffa andra bönder, som vågra att mottaga emancipationen, då den erbjudes dem. Det ligger någonting annat till grund får detta faktum, ån blotta dumheten, som föraktar den borgerliga frihetens förmåner, eller den fega fruktan att må hånda få betala det personliga oberoendet med fattigdom och hunger, det ligger någonting annat deri ån socialistens krassa råsonnemang, åt hvilken staten eller mästaren tillförsäkrar arbete, eller, i brist på arbete, bråd, och som icke vill veta af ett samhålle, hvari han icke kan komma till vålstånd utan genom mod och själsanstrångning: den ryska bonden år belåten med sin stållning, emedan det, jämnte några enskilda godsherrars tyranni, gisves förhållanden, hvilka påminna om de skottska clanernas lif, och emedan det gifves vissa kommunala friheter, hvilka tillsredsstålla den nuvarande ryska bondens åregirighet och sor. dringar. Dessa fördelar råttfärdiggöra emellertid icke lisegenskapen, och säkert är, att emancipationsid6en gjort betydliga framsteg I I I I I