Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1852, sida 2

plin sanns hvarken hos befål eller de lejda minörerna, som lått kunnat tillfångatagits, då både befål och manskap sofvo alla nåtter. (Forts.) Salon. Pariser-bref, af Goltschall. (Forts. och slut sr. n:o 45.) Icke långt ifrån Louvren och Tuilerierne, nåstan begrafvet i de trånga gatorna, står palais national, mera ån palais royal bekant gedom sina muntra lorett-tillhåll. Palatsets väldiga quarre ansluter sig till trådgården medsin springbrunn, framför hvilken tillförene vid middagstiden solen sjelf affyrade en kanon. I denna trådgård, nu en tummelplats för barn, dånade den franska revolutionens första signal, då Camille-Desmoulin utanför Case de Foy sprang upp på bordet, med pistolen i hand och det första gröna tecknet till den då ungdomliga, obeflåckade friheten i hatten och predikade bastiljens stormande. Då störtade den enthusiastiska ungdomen ut på gatan St. Honor6, der den första sammandrabbningen med de kongl. trupperna egde rum. I de klart upplysta gallerierna, framför palais royals pråktiga butiker vaggar nu den tåta svårmen af flaneurer af och an. Palais royal, nu folkets palais, år redan undanskjutet midt ibland husmassorna i den gamla staden, som hårigenom I utbreder sig åt alla håll emot boulevarderne. Gatorna taga sin karakter af utgångspunkterne vid Seinen. Framför Tuilerierna och Elysbe begynner den förnåma, aristokratiskt I putsade delen af Paris — der år rue de la Concorde, bred och majeståtisk, rue Rivoli, med sin militäriska regelbundenhet, rue Luxembourg, rue Castiglione, som leda till den prägtiga Vendee-kolonnen: långre bort Madelaine-kyrkan, detta -kolonnburna, prägtigahus, som en gång var bestämdt af Napoleon till hans marskalkars pantheon, och nu år egnad åt den vanliga gudstjensten; boulevards des Capucins och des Italiens, den förnåma verldens promenader, Paris Corso, dit de lysande equipagerne rulla ut, ofta i oafbruten rad till Champs elyses. Denna aristokratiska stadsdel fortsåtter sig på andrasidan boulevarderne till rue de la chausske dntin, och på andra sidan Seinen till faubourg St. Germains gator. Hår öfverallt år glacehandskarnes, lyxens, de stora namnens, de legitima reminiscensernes Paris; hår år den okufveliga reaktionen emot republikens principer, som prunka på alla slott, kyrkor, brunnar och offentliga byggnader, mot libertå, egalit och fraternit; hår, på alla gator, i alla salonger befinner sig den öppna sammansvårjningen emot det suveråna folket; hår utvecklar ånnu alltid pariser modet sitt verldsherradöme. sin pragt och sitt behag. Ingenting annat ån modet får hår vara revolutionårt! hår erösra först herrar artister i skråddareyrket och modehandlerskornas skapande fantasi terrainen för sina nya id6er — hårifrån utgår modisternas förnåma propaganda, efter hvars lagar sederdermera hela Europa råttar sig. — De från palais royal utspringande gatorna, rue Richeljeu, rue de Vivienne, som hafva sitt -utlopp2 — vid boulevard Montmartre — äfven rue de Montmartre är att räkna till denna sashionabJa stadsdel — åro bourgeoisiens gator, till hvars prågtiga tempel, börsen, rue Vivienne leder; det år det mest verksamma, rörliga lifvets gator, derlikvål bluserne ånnu icke åro förberrskande. På andra sidan boulevarderne år rue de Lafitte, der Rothschild bor, hemorten för börsmännerne, som hvila ut hos Tortoni efter sina otåliga spekulationer. Vidare mot öster begynner folkets, blusernes, de industriella och demokratiska rörelsernes Paris. Der sträcka sig rue St. Denis, rue St. Martin, rue du Temple från Seinen, från rådhuset långt ——