distribuerar en der icke tilläten utländsk tidning straffas med sängelse från 1 månad till ett år och 100 å 1000 fr. böter. Franska publicisterna synas vara enige deri att betrakta beståendet af en oafhångig press som omöjliggjordt genom denna lag, isynnerhet genom den indragningsmakt regeringen deri tillvällat sig och genom stadgandet om straff för spridandet af -salska underråttelser, hvartill domstolarne skola vara berättigade att råkna hvarje oriktighet i meddelandet af ett faktum, något som omöjligen kan undvikas af en daglig tidning. Redaktörerne och ågarne af de betydligaste tidningarne i Paris ha beramat en sammankomst för att rådslå om, huruledes man skall båra sig åt för att undgå konflikter med den nya lagen. Man går imellertid ut från den förutsättning, att detta skall nåstan vara omöjligt, och det talas allaredan derom, att flera större blad skola upphöra. Den förhöjda ståmpelafgiften skall icke litet bidraga till tidningslitteraturens undergång. LL Univers, det s. k. katholska partiets organ, år en af de få tidningar, som, utan att direkte stå i regeringens sold, berömmer den nya lagen. Det vårda bladet hoppas, att den i synnerhet skall anvåndas i religionens tjenst! Partiets koryfker, hrr Montalembert, Merode och konsorter, som låtsade sig bryta med styrelsen efter konsiskationsukasernas utsärdande, hafva nu åter allierat sig med henne och söka att under hennes auspicier blifva valda till medlemmar i lagstiftande församlingen. LAssemblee nationale förklarar rent ut, att den föredrager censuren framför den nya presslagen. Det har blifvit förordnadt, att ett nytt museum skall uppråttas i Louvren, i hvilket alla saker skola samlas, som bevisligen hafva tillhört de olika suveräner, som herrskat öfver Frankrike. Lord Normanby har d. 18 haft sin afskedsaudiens hos Bonaparte, som beråttas mycket kallt hafva emottagit den ådle Lorden. Bonaparte skall vara högligen förbittrad öfver de engelska bladens fortsatta anfall på honom. Demokraten Bandsept, som monitören sörmålte i en skrifvelse till presidenten hafva anhållit om tillstånd att ur landsslykten få återvånda till Frankrike mot det att han ej vidare befattade sig med politiken, har i samma blad infört en vederlåggning af denna notis, som han påstår hafva blisvit hopdiktad af någon nedrig smådare! Det beråttas, att budgeten för 1852, som ånnu ej var voterad af nationalförsamlingen, då Bonaparte söretog sin statskupp, icke kommer att förelåggas lagstiftande församlingen, utan sastställas genom en ukas af sjelfherrskaren Bonaparte. Det beråttas vidare, att i denna ukas icke komma att upptagas de utgifter, som egentligen tillhöra departementerna, kom munerna, uppbördsväsendet o. s. v. hvarigenom vederbörande vinna den fördelen att kunna skyldra med en mycket liten utgiftsstat och inbilla solket att stora besparingar vidtagits, under det att i sjelsva verket de skattdragandes bördor icke det ringaste lindras utan kanhånda snarare ökas. Den tidning, som skulle våga upplysa allmänheten om rätta förhållandet, kunde motse sin säkra undergång. HOLLAND. Konungen har, för att gifva sin bror, prins Henrik af Nederlånderna ett bevis af sin vålvilja och sitt förtroende utnämnt honom till amirallöjtnant och öfverbefålhafvare för flottan, dock utan lån. BELGIEN. Alexandre Thomas och grefve dHdGussonville, franska landsflyktingar och redaktörer af Bulletin francais hafva blifvit arresterade af polisen i Brussel och förde öfsver gränsen. De hade ämnat att begisva sig till Aachen och der sortsätta utgifvandet af nåmnde tidning, men sedan åndrat tankar och begifvit sig till London. ÖSTERRIKE. Fursten af Ligne, som i ett specielt uppdrag från Belgiernes konung varit i Berlin, har derifrån intråffat i Wien, dit åfven hans mission stråcker sig. Detsynes som konung Leopold vill fårsåkra sig om stormakternas hjelp, för det fall, att Frankrikes Soulouque skulle få det infallet att åfven upptråda som eröfrare. ENGLAND. Commodore Martins flotilj har nu utlupit från Tajo, för att, enligt engelska regeringens order, vända tillbaka till kanalen.