Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1852, sida 3

lof Hele af 114 4, JUA, DCBLIIVIT SIK UN Fetterssons bostad, dit Winberg senare på eftermiddagen ankom. mit och frågat Svedmark, hvarför hon icke återkom s3. amt bedt henne då medfölja Winberg, som, enår Svedmark förklarat, att hon icke, under någo! villkor ville atervända till Winbergs bostad, aslågsna 5!8, Under yttrande, att hon skulle derom underråltta bokhällaren Holm; att Winberg långre fram på aftonen återkommit, i sållskep med tilltalade Larsson och Andersson, hvilka alla tre tillsagt Svedmark, att medtölja till Windergs bostad; att Andersson, då Svedmark sådant vågrat, fattat uti henne och, ehuru hon gjort motstånd, med våld slåpat henne från Petters. sons å vinden belagna rum nedför begge trapporne till en utanför buset å gatan stående sprötkärra samt upplyftat henne ä ett tvärt öfver kärran anbragt bräde; att Svedmark derefter, enär alla hennes försök att komma undan misslyckats, emedan åtskillige personer qvarhällit henne å åkdonet, blifvit sålunda afförd till Winbergs bostad, under fården hvartill både Winberg och tilltalade lärlingen Pettersson, som emellertid anträffats och satt sig upp å kärran, mycket hårdt hållit Svedmark framför bröstet och i armarne, jemnte det Winberg, hvilken stått bakom Svedmark, flera gånger omböljt hennes hufvud och ansigte med en kappa, så att hon, för att icke qvåfvas, esomoftast varit föranlåten kasta af Sig kappan; att hvarken Andersson, Winberg eller någon annan, så vidt Svedmark kunde minnas, under vågen till Winbergs bostad, slagit eller på annat sått, ån förut nåmndt år, misshandlat Svedmark, men att deremot Winberg, efter Svedmarks ankomst till den förras bostad om aftonen, visat sig mycket hård mot och skuffat Svedmark, för det hon vågrat att genast klåda af sig, oansedt Svedmarks vågran, i nåmnde hånseende, föranledts af hennes farhåga, att ätskillige, genom ovåsendet, af nyfikenhet samlade personer då uppeböllo sig utanför fönstret till hennes på nedra botten belägna rum. hvilket fönster nvarken var försedt med rullgardin eller luckor, hvilket oaktadt Svedmark blifvit med våld osalädd af Winberg och en annan för tillsället hos henne närvarande dvinsperson, hvilken Jemval hotat att biuda Sveumark, som ej kunde bestamma i hvad mån de äkommor hon, enligt låkare-attest, den 14 ststl. Oktober befunnits hafva, bestående af två blodviten, ett på hvardera handen, samt tre stora blånader Öfver hela venstra axeln samt tvårt Öfver begge bånderne tillkommit derigenom, att hon under fården den 7 Okt. blifvit så härdt krammad omkring handlederne och skuldrorne, eller deraf, att Winberg, oberåknadt omtörmålte skuffoing, dels samma afton, i förargelse deröfver att Svedmark icke genast velat lågga sig, och dels någon dag derefter, af för henne okånd anledning, med en rotting tilldelat Svedmark några slag. (Forts.) Torparen Gustaf Johansson från Wästra Röd, född på Övikenäs å Tjörn, kom hit till staden en dag i förl. vecka i sällskap med en annan bonde, för att afyttra några landtmannaprodukter, bvarefter han och kamraten gått in i en salubod att göra några uppköp, dervid Gustaf Johansson ur sin kamrats plånbok, som denne lagdt på disken, knep 18 rdr rgs, och då kamraten saknade sina penningar förnekade Johansson tillgreppet. Emellertid återfunnos penningarne i Johanssons ficka vid anställd visitation hos honom. Undersökning härom företogs uti poliskammaren sistlidne Thorsdag, dervid Johansson nu erkände tillgreppet, och remitterades ransakningens vidare fullföljd tili rådhusrättens andra afdelning, hvarimellertid Gustaf Johansson skulle i stadshäktet förvaras. — Uti poliskammaren företogs sistlidne Tisdag undersökning rörande ett lördagen förut af hustrun Britta Kristina Svensson Dock föröfvadt tillgrepp af 53 skålp; smör från bonden A. P. Johansson från Sexdrega. Tilltalade Dock erkände tillgreppet och sedan åklagaren upplyst, att hon förut varit tilltalad för olofligt tillgrepp, remitterades ransakningens fullföljd till rådhusr. andra afdelning. — Murarcarbetarne Herrman Johansson, Landin, Johannes Carlsson, Nils Jönsson och Johan Reinhold Gillberg voro i gär uppkallade till poliskammaren, angifne att sistlidne Lördag hafva öfverfellit och slaget poliskonstapeln N:o 21 Lindblad vid tjenstens utöfning. Då målet päropades, inställde sig parterne, dervid Lindblad afgaf sin berättelse sålunda, att sedan han på kallelse af förste-konstapeln vid Artilleri-musikon Burtjäll infunnit sig på Sara Eriksson Löfs lönkrog, käni under namnet Tradkrogen, att der afstyra ett uppkommet oväsen, tillställdt af nu tilltalade murare. för det desse blifvit vägrade någon förtäring, hade de tilltalade först med otidigheter mött Lindblads uppmaning till dem att fredligt aflågsna sig, och sedermera öfverfallit och ryckt batongen från honom inne i krogrummet samt derefter fört honom ut genom dörren åt gatan och knuffat honom framstupa i rännstenen, dervid de från krogtrappan hoppat på honom och tilldelat honom flera sparkningar. Lindblad hade under tumultet utdelat några slag med batongen, af hvilka tilltalade Carlsson fått en välförtjent, fast icke farlig minnesbeta, så att han, enligt uppgift, icke kunde vid undersökningen närvara. De tilltalade förhördes härefter, hvar för sig, men nekade till angifvelsen, och sedan Gillberg, som sist förhördes äfvenledes påstått sig oskyldig till angifoa våldet yttrade hr Polismustaren: du gjorde således icke eller något, derä Gillberg genmälte; Nejl! verkerker på heder OCh ära hr poli---. h v -ae näot. Tilltalade Landin, som är född på Bö å Oroust, har gjort sig känd för en af stadens öfverdådigaste slagskämpar. Han bar också åtskilliga gånger derföre blifvit lagförd; så blef han 1846 i Sept. dörud till28 dygns fängelse vid vatten och bröd för öfvervärd; 1848 i Juni dömd till ansvar för slagsmål och lifs farligt vapens begagnande; 1849 i Mars till böter för föns terinslagning; i Okt. samma år till bestraffning för modr ens öfverfallande; hvarförutan han tre a fyra gånger blifvit pliktfälld för fylleri. Sex vittnen ufhördes och enstämmigt bor:ättade, att samtlige tilltalade jemte en annan person, vid namn Martin Hansson, som till förhöret icke blifvit: uppkallad, med hugg och slag äfvarfallas Y: Ppka!