:7 1174 (1011 HUT NOULIUIISCII. — UM astonen gass konsert på akad. föreningen, hvarmed högtidligheternz afslutades. 2W2WQ: nNtzp — kåttegångsoch Polissaker. Transumt af domboken, hållen hos rådhusråtten i Götheborg, å andra afdelningen, den 11 Februari 1852. Nårvarande: ordföranden, herr rådmannen, häradshöfdingen Ingelman; herrar rådmånnen Hvitfeldt, Melin, Ekman och Tengberg Vid protokollet: undertecknad stadsnotarie. 80. Sedan handlingarne uti målet, som den 21 nåstlidne Januari, 33 i domboken, senast förevarit, emellan veterinår-låkaren J. F. Rickman, kärande, polissiskalen, herr vice häradshöfdingen H. Hansson såsom åklagare, samt enkan Hedda Fredrika Winberg, kokerskan Lovisa Larsson, fattighus-bokhällaren Johannes Holm, drången Johannes Andersson och snickarelårlingen Johan Niklas Pettersson, svarander, efter föredragning cirkulerat bland rådbus-råttens närva, rande ledamöter, företog rådhusråtten nu målet till asgörande; och då olika meningar sig yppade, skedde omröstning; hvarvid herr ordföranden yttrade sig sålunda: Sedan ogifta — — — Herrar rådmännen Tengberg, Ekman och Melin voro ense med herr ordföranden, utom i fråga om den bokhällaren Holm, Lovisa Larsson och Johannes Andersson tillagda kostnadsersatining, hvilken bemålde herrar rådmån ansågo icke böra åga rum, utan funno de skåligt qvitta råttegångskostnaderne parterne emellan; och Herr rådmannen Hvitfeldt utlåt sig sålunda: Sedan veterinår-låkaren J. F. Rickman, som den 30 sistlidne Oktober blifvit af rådhusråtten förordnad till förmyndare för ogifta Anna Johauna Svedmark, i stället för boknällaren vid stadens fattighus J. Holm, uti till denna domstol den 5:te påföijde November å enkan Hedda Fredrika Wiuberg, boende å Masthugg:bergen, kokerskan Lovisa Larsson, urängen Jonannes Andersson och förbemalte Holm, de tre sistnamnde i tjenst å stadens fattighus, uttagen ståmning, med förmälan hurusom Rickman, ester erhallen visshet derom, att ett hår i staden gängse rykte, angående en Svedmark den 7 i samma Oktober månad osfvergänsen valdsam och okristlig benandling vore grundadt på sådane giltige anledningar och laglige bevis, att Rickman ej, utan åsidosattande af sin pligt, sasom förmyndare, kunde uraktlata, att till näpst och laga straff sramdraga våldsverkarne och dem, som med rau och dåd, före eller efter gerningen, väldsverkarne tillåfventyrs hulpit, yrkat laga ansvar ej mindre å Winberg, Larsson och Anderssoa för berörde våldsamma behandling, som skulle hafva bestått deruti, alt desse, sistuämnde dag, klockan omkring nio på aftonen tagit Svedmark med väld utan Maria Petterssons bostad i s. d. Bohleska huset vid Spanmälsgatan hår i staden och mot nennes vilja Samt, under fortsatt misshandling, fört henne till Winbergs bustad å Mast hugssbergen, ån äfven å H Im, allt efter som, under loppet af ransakningen, det kunde sulltygas, att han i valdet varit mer eller mindre delaktig, hvilket pästående Rickmans ombud, vice auditoren L. Möller liksom Rickman sjelf, efter det Holm blifvit hörd, utstråckt derbån, att beståmdt ansvarspästående mot Holm blifvit riktadt, för delaktighet i samma våld, har Rådhusråtten i sammanhang med detta mål till behandling låtit förekomma ett af polissiskalen, herr vice häradsbofdingen H. Hanson, i följd af Kongliga Justitie-Canslers-embetets åberopade förordnande, till den 19 i sagåe November månad, likaledes efter ståmning, anhångigjort åtal mot ej mindre förbemålte tilltalade, ån ett vid första rattegängstillfallet afnördt vittne, snickarelärlingen Johan Niklas Pettersson, för besagda våldsamma förfarande mot Svedmark. Hörd i målet, har denna sistnåmnda uppgifvit, att hon, som under ett halft års tid, råknadt från den i April sistlidet år, blifvit af sin förre förmyndare tilltalade Holm inackorderad hos en å förstaden Stampen boende skomakare Rudhen, men der icke funnit sig nöjd och jemvål vågrat ingå på Holms förslag, att flytta till en utom staden boende piga, som förut tievat hos Svedmarks föräldrar, af för Holm uppgifYen anledning, att stållet vore allt för långt belåget från staden, hvarigenom stor Svårighet, särdeles nunder vintertiden, skulle möta för henne, att oftare inkomma till staden, i ändamål att bevista gudstjensterne, först den 1 nåstlidne Oktober fått kånnedom derom, att Holm tråffat aftal med tilltalade enkan Winberg om Svedmarks mottagande, hvarför hon samma dag varit nödsakad, att från Rudhen asslytta till Winberg, hos bvilken Svedmark, oaktadt hon der senast funnit sig missnöjd, både i anseende till stållets aflågsenhet från staden och Winbergs hårdhet mot Svedmark, likvål qvarstannat till påföljde Söndags morgon, då hon, som, under vistandet hos Winberg och medan Svedmark i sitt rum sysselsatt sig med sjungandet af andliga Sånger, jemvål varit utsatt för åärlöje både af Winberg och en hos henne vistande mansperson, aflågsnat sig, utan att yttra, huruvida svedmark ämnade komma tillbaka, men med föresatis