Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1852, sida 2

sus, ville han dock föreslå att för städerna derstädes nedsätta den från 8 ÅCtill 5 . Slutligen yttrade han, att frågan om valråtten stod i förbindelse med folkets undervisning och bildning, och att han var öfvertygad om, att, i fall huset i en annan parlamentssession toge i öfvervägande medlen får införandet af ett verkligt nationelt undervisningssystem, skulle det derigenom bevisa landet den största välgerning. , Inrikesministern har anmålt, att han d. 13 ämnar förelågga sin bill om milisens organisation. bet får imellertid anmärkas, att billen blott rår den s. k. lokala, deremot icke den reguliera milisen. Den förra kan i fredstider blott beordras till tjenst 28 dagar om året och icke utom det gresskap, hvarest den har hemma; blott når en fiende verkligen står i landet, år den pligtig att möta på andra stållen. Den reguliera milisen, som år organiserad på samma sått som linien, kan deremot, når krig år förklaradt, beordras till ljenst ösverallt i England, Skottland och Irland. De tyska tidningarne läto för någon tid sedan förstå, att den nye engelske utrikesministern lord G anville fogat sig efter stormakternas önskningar i slyktingsfrågan. Men af de handlingar i denna angelägenhet som nu blilvit parlamentet förlagda, synes, att de beekedliga Tyskarne som vanligt farit med limstången. Lord Granville har svarat stormakterna, att engelska regeringen icke kan finna sig vid att, på deras begåran, föresiå några åndringar i Englands lagar, hvaremot han lofvar, att regeringen på samma sått som förut skall hafva uppmårksamheten riktad på misstånkta politiska flyktingar och genom alla lagliga medel förhindra dem från att mi;sbruka Englands gästsrihet till skada för dess allierade. Engelska regeringen skulle verkligen handla opolitiskt om den förföljde eller bortdrefve dessa flyktingar, då den i dem har ett medel att i viss mån hålla de despotiska makterna på fastlandet i schack. Det har lyckats några machinfabrikanter i London att vinna så många arbetare, hvilka förpligta sig att icke deltaga i någon arbetareförening, att de åter kunna öppna sina verkstäåder. Men i allmånhet står saken ånnu på samma punkt. I London och i Manchester hafva d. 9 arbetarne utan sysselsåttning erhållit sitt fjerde veckounderståd med 15 s. för medlemmar af det s. k. amalgamerade sällskapet och 10 s. får dem som deraf icke åro medlemmar. ben 10 hölls i London ett måte af alla yrken, hvarvid fattades åtskilliga resolutioner, hvilka ogilla fabrikanternas åtgård att genom vågran af arbete tvinga arbetarne till att icke deltaga i arbetareföreningarne. FRANKRIKE. Anledningen till det stegring, som gjort sig märkbar i de senaste fondnoteringarne, skall vara dels ryktet att Fould som finansminister snart åter intråder i Bonapartes kabinett, dels att underråttelse ingått från Madrid, att all fara för drottning Isabella var åfver. Hr Fould år ringast sagdt en mycket tvetydis politisk karakter. För ett par veckor sedan nedlade han sin portfölj för att slippa undan ansvaret för konfiskeringsukaserna, och nu år han åter fårdig att återtaga densamma. Mannen år så djupt invigd i vederbörandes knep och skålmstycken, att han år nåra oumbärlig. Henrik af Bordeaux har i ett bref uttalat sig emot legitimisternas deltagande i valen och rådt sitt parti att hålla sig på afstånd från den nuvarande regeringen, men deremot söka att sluta sig till orleanistiska partiet. Detta senare synes vara mera tillböjligt att nårma sig de moderate republikanerne, men hos desse icke funnit någon särdeles benäsenhet att komma dem till mötes. I aynnerhet skall det i Paris icke hafva lyckats —s A —— — Det var derfär haren ban är oc