Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1852, sida 1

uppslå milt tält på stepperna samt med hustru och barn gå vall med får och kameler. Efter en lång tystnad sade jag med något ängslig röst: — Mitt öde drifver mig bort, långt öfver berg och haf, dit min hustru icke kan följa mig, emedan ingen der talar hennes språk eller borttorkar hennes tårar. Derför låter jag henne stanna hår hos sina föråldrar och gifver henne min tillåtelse att låta bortföra sig af en annan man. Djup tystnad herrskade efter dessa ord i tåltet. Min hustru låg på knå framför husgudarnes altare och jag drog mig skygg tillbaka. Vid solens uppsång följande morgon red jag ensam öfver den oöfverskådliga steppen till ryska grånsen,. Sedan hr Kiesewetter i Sarepta, en vånlig, tysk handelskoloni vid Wolga, hemtat sig något efter den öfverständna förskräckelsen, företog han sig en vandring till Kirgiserhorderna, ett muhamedanskt herdefolk i norra delen af Asien. De tillhöra ursprungligen den mongoliska menniskorasen; men de hafva genom antagandet af den muhamedanska religionen funnit tillfålle att ibland sig upptaga fråmmande elementer, isynnerhet från de tartariska folkslagen, hvilka 1 alla gradationer visa öfvergängen från den mongoliska till den kaukasiska menniskorasen. Kirgiserhordens Chan, hvilken hr Kiesewetter besökte, har sitt ståndiga residens uti Rin Peski, det stålle, der hans kringströfvande undersåter samla sig vid marknadstillfällen. Målaren har på en tasla framställt sin mottagning hos Chanen, samt en middagsmåltid hos honom. Gåsterna sitta, i Chanens tält, med benen under sig på tapeter, framför låga småbord. Chanen, klädd i en blå sidenkoftan, håller ett fat i handen, ur hvilket han utdelar den ena köttbiten efter den andra åt gåsterna, i den ordning de sitta. Detta år en ceremoni som föregår hvarje stort gåstabud. Af de följande råtterna kunna gåsterna förtåra efter behag. En annan tafla visar oss tydligt, med hvilka svårigheter en konstnår har att kämpa i dessa trakter. På taflan sörestålles han, med pallett och pensel under armen, fly utur en Kirgiserfamiljs tält,, förföljd af den vredgade husmodren, som på ett temligen tydligt sått tillkånnagifver sin ovilja mot konsten. Då målaren målade hela denna scen, visade han den takten, att placera husmodren, som ej velat låta portråttera sig, så att man ej ser hennes ansigte, oaktadt flera andra nårvarande fruntimmer åro målade en face. På en tafla ser man Kirgiser furstinnans vackra figur. Hon hvilar i förgrunden af taflan på en sidendivan omgisven af sina hofdamer. Hennes med briljanter och åkta perlor öfversällade drågt skall, i vårt mynt, kosta 400,000 rdr rgs, och kan gifva oss ett begrepp om de orientaliska qvinnornas praktbegår, som finnes tillochmed hos nomadstammarne. I bakgrunden åro folkets boningar framstålda så, som de på steppen gruppera sig omkring herrskarens bostad. ——— — 2 . 1 5 AP . I