Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 februari 1852, sida 1

— —— ——ök—7 — hafva, om de lefva under ett czardöme eller uti en republik, — detta synes såvål af deras förnöjsamhet i slera hundra år under absolutism, som af hr Thranes yttranden, åfvensom deraf att de ahsolutistiska ingredienserne i deras nuvarande grundlag lika litet stöta dem för hufvudet, som de demsckratiska; — men hvad som håndelsevis råkat bli deras, år i och med detsamma det förtråffligaste som finnes, (n.b. når de tro sig observerade) det må nu för öfrigt vara huru uselt som helst 1). Det blef följaktligen en allmån uppståndelse i det norska lägret. Först kom -Rigstidenden med sitt vanliga, städade språk om rbröloch rrovlystm. m., och sörmenado nu, likasom i fejden emot llandelstidningen, att sådant allt vore blott nyttigt och bra till varsler 2) för hans landsmån; derefter fram trådde den halfkonservativa Christianiaposten, som i all diskussion år såsom hvita plåstret, och uttryckte sin förundran att -en i andra riktningar så upplyst redaktion som Svenska tidningens 3) kunde tånka så illa om deras kåra grundjov,och slutligen lefvererade Morgenbladet ett af sina vanliga specimina i den vilbekanta skroderingskonsten, jemte det bladet icke sörsummade att gisva luft åt sitt gamla agg emot Sverige. Så till vida var allt i sin ordning; och vi skulle icke hafva såstat oss dervid, lika litet som vid samma Morgenblads senaste, illvilliga utfall 4) emot Sverige, då vi ogerna vexla ord med en tidning, som redan i frågan om de förenade rikenas ömsesidiga råttigheter och skyldigheter så uppenbart visat. att den icke år mäktig af några begrepp om rält eller ens heder; men då en svensk tidning, med