ben ovilja som författningen våckt blir allt mer och mer mårkbar. Det gifves ingen krets der den icke tadlas. Om man iFoaubourg St. Germain år uppbragt derösver att adelsprivilegierna icke i författningen återstållas, så vredgas man i Faubourg St. Antoine icke mindre öfver det svek, som låg till grund får löftet om den allmånna röstråttens återinförande. Trots belågringstillstånd och sabelvålde ger sig folkets ovilja vid hvarjehanda tillfållen luft. — Man beråknar antalet af i går försålda exemplar af konstitutionen till 100,000. I några qvarter sånderrefs den och bitarne stråddes för vinden. De på alla gathörn uppslagna exemplaren blefvo under natten på många ställen öfverstrukna med smuts eller nedrifna. I går utropade sörsåljare exemplar af konstitutionen till 10 centimes och afsatte ett oerhördt antal; i dag utbjuder man en annan illustrerad upplaga, prydd af en örn, men det synes som blygdes man att köpa den; icke ett enda exemplar afsåttes. Sjelfva bonapartisterna äro missnöjda med konstitutionen, emedan man i densamma icke finner kejsaretiteln, och endast ösvertygelsen att senaten i en af sina första sessioner skall bedja presidenten antaga denna titel håller ånnu oviljan tillbaka. Det år otroligt hvilken tryckning, som utöfvas på presidenten, får att förmå honom att afstå från de betånkligheter han hyser mot antagandet af denna titel. Så ofta han visar sig offentligt helsas han af en utomordentligt talrik claquemed ropet vlefve kejsaren! I går afton hade han knappt intrådt i Theatre Francais, dit han alltid beger sig genom en egen port, förr ån detta rop med ursinnig styrka dånade emot honom.