Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1852, sida 1

som en prins ägt före sin thronbestigming, och de, som han under hvad titel som helist innehaft under sin regeringstid, skola genast och fullståndigt förenas med nationens domåneroch denna förening blir beståndig och oåterkallelig; i betraktande af att denna princip hållits helig ånda sedan monarkiens åldsta tider, att man ibland andra kan anföra ett ex empel från Henrik IV, ty då denne furste genom patentet af den 15 April 1590 ville för. hindra föreningen af sina egendomar med do: månerna, vågrade parlamentet i Paris genom beslut af den 15 Juli 1591 att inregistrere detta patent, och Henrik IV, hvilken Sedermera prisade denna ståndaktighet, utgaf i Jul 1609 ett edlikt, som återkallade detta hans patent; i betraktande af, att denna monarkiens grundregel tillåmpades under Carl X och Ludvig XVIII, samt reproducerades i lagen a den 15 Jan. 1825; att den icke genom någor legislativ handling hade blifvit återkallad der 9 Augusti 1830, då Ludvig Philip mottog kronan; att således, just blott genom detta mottagande, alla gods, som han till den tider ägde, blefvo statens obestridliga egendom; betraktande af, att den universal-dotatiol med förbehäll af nyttjanderått som Ludvig Philip, till förmån får sina barn, med uteslutande af sin åldsta son, gjorde den 7 Augusti 1830, samma dag på hvilken konungavärdigheten uppdrogs åt honom, och således före hans antagande afdenna vårdighet den 5 Augusti 1830, endast skedde i den afsigten att hindra det de betydliga egendomar, som tillhörde den till thronen kallade fursten, skulle förenas med statsdomånerna och att denna handling, når den sedermera blef bekant, väckte stort missnöje i allmånna opinionen; att om denna handlings upphåfvande icke fordrades. så låg orsaken dertill endast den omståndigheten, att icke, såsom under förra monarkien, en auktoritet var tillhands, hvilken skulle hafva kunnat hindra kränkningen af den allmånna råtten, hvars skydd var helt och hållet anförtrodt åt parlamenterna att Ludvig Philip, då han förbehöll sig nyttjande rått till de uti gåfvan inbegripna egendomarna, på intet sått beröfvade sig något och endast ville tillförsåkra sin famitj en egendom, som blifvit statsegendom; att sjelfva gåfvan likasom äldsta sonens uteslutande, med beråkning på hans blifvande thronbestigning, å konung Ludvig Philips sida var det formligaste erkånnande af denna grundregel, då han anvånde så mycken försigtighet att kringgå den. att man förgåfves skulle invånda, att förenin. gen af furstens egendomar med de allmånna domånerna blott skulle varit ett resultat al dennes mottagande af kronan, och att, då detta mottagande först skedde den 9 Augusti, men skånken gjordes den 7 Augusti, så måste denna bibehålla sin gållande kraft; i betraktande af att Ludvig Philip detta senare datum icke mera var en privatman, eftersom båda kamrarna hade utropathonom till Fransmånnens konung, med det enda vilkor, att han aflade ed på chartan; att han således i följd af sitt antagande var konung redan den 7 Augusti, emedan nationalviljan genom de bå— — ——