Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1852, sida 1

AAAAii verkningen af ståängoch åmnesjern samt 1996 arbetare vid jernmanufakturverken; vid silfveroch blytillverkningen voro sysselsatte 701 personer, vid kopparoch nickeltillverkningarne 2198, vid alun-, svafveloch victriolmed flera tillverkningar 678 samt via stenkolsbrytningen 289 arbetare. Vid genomlåsningen af bergskollegii beråttelser kan man icke undgå att inse och vårdera det nit och intresse för saken, hvarmed desamma synbarligen åro författade; men vi skulle just derföre vilja sästa vederbörandes uppmårksamhet på några luckor deruti, som säkerligen utan sårdeles svärigheter skulle kunna syllas och då skulle gifva dessa berättelser ett ökadt värde och interesse. Vi åga, till exempel, inom fåderneslandet åtskilliga mineralier af ganska mycken vigt i ekonomiskt hånseende, hvilka bergskollegium hittills lemnat utan all uppmårksamhet och derför äfven af våra inhemska statistici blifvit helt och hållet förbigångna, såsom om deicke funnits. Dit höra kalk, skiffer, qvarn och sandsten m. m., hvaraf vi på flera stållen inom landet åga icke obetydliga lager, fastån de visserligen i allmånhet icke så begagnas som de kunde och borde. Men att åfven sådana stenarter kunna förtjena att uppmårksammas, synes visa sig deraf, att afkastningen af de franska stenbrotten uppskattas till 40,000,000 francs, eller långt mera ån allt hvad Frankri ke producerar i guld, silfver, bly och koppar m. m. samt att de norska amtmånnen i sina beråttelser ganska noggrannt specificera, huru många par qvarnstenar, som under en viss period blifvit årligen producerade, huru mycken granit, som blifvit bruten till export, o. 8s. v. Sistnåmnde artikel — graniten — år då, Gud ske los, en vara, på hvilken vi icke lida brist! Skulle det då icke kunna sinnas någon entreprenant man, som söretoge sig det så föga äfventyrliga försöket att låta hugga och utföra några laster deraf? — Man har i senare åren gjort en början dermed i Norge — i fjällen vid Mariedalen vid Christiania — och att man icke ångrat sig torde följande uppgifter utvisa. Det utfördes till Hamburg från Christiania: År 1842: 500 kubikfot granit. 1843: 11,200 , 1844: 19,300 D 1845: 26,600 , 1846: 67,650 (410 komm. -låster.) Äfven vid Fredrikshall har man börjat göra sig denna stenart till godo — det utfårdes derifrån 1844, 5500 kubikfot sten till Hamburg; och det år ganska såkert att denna industri skulle hafva goda utsigter för sig åfven i vårt land, om man deråt ville egna någon allvarlig uppmårksamhet. Genom anvåndandet af skickliga arbetare och införskassandet af tillförlitliga upplysningar om de modeller, som i Hamburg eller andra stora ståder åro de mest l begårliga, skulle utan tvifvel de enskilte mån, som dermed gjorde en början, icke blott bereda sig sjelfva en rik vinst, utan åfven får EE ATEN FTSE IS EEE ITE EEE AE 23 Rn