Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1852, sida 2

— — — synes hafva blifvit, att den nya ministeren lika litet som den aftrådande, ser sig i stånd att producera något. Geheimeråd Tillisch antages skola vånda tillbaka i sin förra stållning, som kungens handsekreterare. Berlingske Tidendenhar samma dag rörande denna sör Danmark vigtiga angelägenhet en ledande artikel, den första den i denna fråga producerat. Denna artikel lyder som följer: -Om vi hittills ej yttrat oss om den nu rådande ministerkrisen, så år det af den enkla orsaken, att vi ingenting tillförlitligt haft att meddela. Det ena ryktet sortsar att aslösa det andra, och når man ena dagen har grund alt antaga att allt år ordnadt, eller åtminstone att vederbörande blifvit ense om en eller annan hufvudpunkt, då visar sig detta antagande nåsta dag som origtigt, och underhandlingarne börja ånyo. Hvartill dessa underhandlingar om ölvertagandet af portföljerna kunna och skola leda, och hvad kungen efter omståndigheterna skall finna för landets båsta nödvändigt att besluta, derom kunna vi icke eller i dag meudela vära läsare något asgörande. Men vi kunna icke undertrycka en viss sruktan för att utrikesministerns yttrande på riksdagen, -att Slesvisholsteinniaanismen skulle få slut, icke skall gå i sullbordan. Icke vilja vi hårmed hafva uttalat ett tvifvel om det nu i upplösning varande kabinettets danska tånkesått; åro tvårtom ölvertygade att det, icke nindre ån kungen, år lifvadt af den fasta vilja att utrota Slesvigholsteinianismen i de begge hertigdömena cech först och srämst i Slesvig; men ett enda misstag, begånget under påtryckningen utifrån, kan låtteligen stålla på spetsen allt I hvad man i nåra 4 år har sträfvat för, och gifver man först på ett eller annat sått tyglarne från sig, så vet man icke i hvilka hånI der de slutligen kunna falla; i händer, som mäåähända på vidöppet gap åter skola öppna den för de gamla förhållandena tyvårr ånnu icke helt och hållet tillslutna dörren. vi hafva nu erfarenheten för oss, att Slesvig mycket vål kan styras utan sammanblandning i med Holstein, och få vi vid den slutliga afi görelsen icke garantier för att Slesvig blir helt ; och hållet oafhångigt af tyska förbundet eller de enskilta tyska makterna, hvilka för fram t tiden skulle hafva att afhålla sig från all inblandning i detta hertigdömes angelågenhei ter, då förekommer det oss, som att vi vid asgörandet vånda tillbaka till den tidpunkt, hvarest vi befunno oss före upprorets utbrott, I och att freden icke skall vara fullkomligt beI tryggad. -Hvad vi hår hafva uttalat år blott en sarhåga, som måhånda saknar all grund. Det kan måhånda vara, att den nuvarande miniSterkrisen skall få en utgång som kommer i denna sarhåga på skam och som skall blifva I gynnsammare ån vi och många med oss tro. Hos kungen hvilar ju det högsta och slutliga asgörandet, och det är till honom, som man med förtröstan bör sätta sitt hopp; den konung, som under så många och hastiga ödets skiften vetat att förtjena och bevara sina undersåters förtroende, skall icke eller denna gång svika folket; hans vilja, det vete vi, är 1 densamma som folkets, och vi vilja hoppas, att han skall hafva ett Öppet öga för att välja de båsta medlen till dess ufförande.Senare hasva vi bekommit tyska posten med tidningar från Hamburg af den 23, Paris den 21 och London den 20 d:s. DANMARK. Krisen år ånnu icke slutad. TYSKLAND. Enligt -National Zeit. får Hamburg en garnison af 5000 österrikare och JFJAA 2 —