Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1852, sida 2

——ä— —————— ———a2) — — — låste den sista. I tool and jag ville snart bedja er tilläta mig att göra er sällskap. Detta förslag kom litet oväntadt för mig; jag vill icke eller just påstå att jag gladde mig serdeles mycket deröfver. Emellertid inskrånkte jag mig till det svaret, att det skulle naturligtvis Yara mig ett stort nöje, sörutsatt att våra vägar hade samma mål; men jag underlåt icke att fåsta kans uppmårksamhet derpå, att jag Var fullkomligt resfårdig. — I too! instantly! jag har packat hela natten, Svarade han i det han pekade på koslertarna etc. Hyad! ropade jag bestört, år det der ert bagage? — Yes, Sir! — Och allt detta åmnar ni föra med er? Yes, everything ! jag kan icke undvara någonting deraf. — Men Sir! vet ni då icke, att man hår icke talar om annat ån om rösvare från morgon till afton, och att man inne i landet just år mest blottstålld för dem, ju mera man för med sig? Har ni icke hört, att man tillochmed för få dagar sedan, på vågen till Caltanisetta, plundrat konungens af Neapel hela bagagel Han nickade likgiltigt.