Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1852, sida 2

en beråttelse om tillståndet af republikens angelågenheter. Art. 12. Han har rått att förklara belågringstillståndet i ett eller flera departementer, dock med det förbehåil, att derom ofördröjligen sätta senaten i kännedom. Belågringstillståndets följder regleras genom lagen. , Art. 13. Ministrarne bero blott af statens dfverhufvud; hvarje minister år blott ansvarig för de regeringsåtgårder, som höra till hans gebit; det existerar allsingen solidarisk ansvarighet dem emellan; de kunna blott genom senaten försåttas i anklagelsetillstånd. Art. 14. Ministrarne, senatens, lagstiftande församlingens och statsrådets medlemmar, ossicerarne vid armen och flottan, domarne och offentliga embetsmån aflågga följande ed: Jag svår konstitutionen lydnad och presidenten trohet.Art. 15. Ett senatsbeslut fastståller ärligen det anslag som skall beviljas presidenten för hela tiden af hans embete. Art. 16. Dår republikens president, innan hans embetstid tillåndalupit, så uppmanar senaten nationen att företaga ett nytt val. Art. 17. Statens öfverhufvud har rått att genom en hemlig och i statsarkivet deponerad handling för folket nåmna den medborgare, som han i Frankrikes interesse rekommenderar till folkets förtroende och val. Art. 18. Ända tills republikens nya president blifvit vald, regerar senatens president i gemenskap med de vid ledighetens intråffande befintlige ministrarne, hvilka konstituera sig som regeringskonselj och med råstpluralitet fatta beslut. Titel IV. Om Senaten. — Art. 19. Senatorernes antal får icke öfverstiga 150: för första året år det beståmdt till 80. Art. 20. Senaten består: 1) af kardinalerna, marskalkerna, amiralerna; 2) af de medborgare, som presidenten utnåmner till senatorer. Art. 21. Senatorerne åro oafsåttliga och utnåmnas på lifstid. Art. 22. Senatorerne erhålla icke någon lån; dock kan republikens president, för utmårkta förtjenster eller då ekonomiska förhållanden så bjuda, bevilja senatorer en personlig dotation, hvilken icke får dfverstiga 30,000 fr. om året. Art. 23. Senatens president och vicepresident utnåmnas för ett år i sånder af republikens president bland senatens medlemmar. Presidentens lön faststålles genom ett dekret. Art. 24. Republikens president sammankallar och prorogerar senaten. Han beståmmer genom ett dekret tiden för dess möten. Art. 25. Senaten år grundfördragets och de allmänna friheternes våktare. Ingen lag kan bekantgöras, innan den förelagts denna korps. Art. 26. Senaten motsåtter sig bekantgörandet: 1) af lagar, hvilka åro anstötliga emot författningen, religionen, moralen, kultens frihet, personliga friheten, medborgarnes likhet inför lagen, egendomens okrånkbarhet och principen af domrarnes oafsåttlighet eller I hvilka innehålla begrepp deremot; 2) af sådana, hvilka skulle kunna vara skadliga för landets försvar. Art. 27. Senaten reglerar genom ett senatsbeslut: 1) koloniernas och Algiriens författning; 2) allt hvad som icke år beståmdt genom författningen och hvad som år nådigt till dennas utförande; 2) råtta förståndet af de artiklar i författningen, hvilka kunna gifva anledning till olika utlåggningar. Art. 28 Senatsbesluten föreläggas republikens president till sanktion och blilva af honom promulgerade. Art. 29. Senaten stadsåster eller annullerar alla till densamma af regeringen såsom försattningsvidriga hånskjutna, eller af samma grund genom medborgarnes petitioner inför henne bragta akter. iiIknniinnninnn v