—— — — — — — — söljer, att deras antal, som kunna emottaga ett dylikt förtroende, blir högst inskränkt och sannolikt för det mesta kommer att bestå af beroende em betsmån och andra regeringens kreatur — så torde tillråckligt vara sagdt för att visa vårdet af denna nationalrepresentation. Det enda vi hafva att tillågga år den icke ovigtiga anmårkningen, att författningen icke en gång föreskrifver huru ofta eller på hvad tider folkets ombud skola sammankallas! Det år alltså lemnadt åt despotens godtycke att regera så långe han behagar, utan någon annan kontroll, ån den som en af honora besoldad och följaktligen af honom afhängig senat han erbjuda. Den inledande proklamationen år undertecknad Louis Napoleon Bonaparte.Sedan följer: , Författnin g, gisven i kraft af den genom franska folket åt Louis Napoleon Bonaparte genom dess votum af d. 20 och 21 Dec. uppdragna fullmakt. Republikens president, i betraktande, att franska folket kallats att uttala sig öfver följande beslut: -Folket vill upprätthållandet af Louis Napoleon Bonapartes auktoritet och tilldelar honom nådig fullmakt att, i enlighet med de i hans proklamation af d. 2 Dec. saststålda principer utarbeta en sörfattning: i betraktande, att de solkets sanktion un4 derstållda principer voro: 1) ett för 10 år utsedt ansvarigt Ofverhufvud; 2) ministrar, som allenast åro beroende af verkställande makten; 3) ett af de utmärktaste mån bildadt statsråd, hvilket utarbetar lagarne och understödjer dem vid deras diskuterande inför lagstiftande församlingen; 4) en lagarne diskuterande och voterande lagi stiftande församling, utsedd genom allmänna röstråtten, dock icke i massa, hvarigenom valet förfalskas, utan så att hvarje distrikt utser sin representant; 5) en annan, af alla landets celebriteter i bildad församling, en jemnvigten bibehållande makt, våktare af grundfördraget och de offentliga friheterna; i betraktande, att folket genom 73 million röster svarat jakande, offentliggör försattningen, hvars ordalydelse följer: Tit. I. Art. 1. Försattningen erkånner, bekräftar och garanterar de år 1789 proklamerade stora principer, hvilka utgöra grundvalen för Fransmännens allmänna rättstillstånd. Tit. II. Republikens regeringsform. Art. 2. Franska republikens regering år på 10 år anförtrodd åt republikens nuvarande president. Art. 3. Republikens president regerar genom ministrar, ett statsråd, en senat och en lagstiftande församling. Art. 4. Lagstistande makten utöfvas gemensamt genom republikens president, senaten och lagstiftande församlingen. Titel III. Om republikens president. — Art. 5. Republikens president år franska folket ansvarig och har alltid råttighet att appellera till detsamma. Art. 6. Republikens president år statens åfverhufvud; han år högste befålhafvare öfver krigsmakten till lands och sjös, förklarar krig, slutar fredsfördrag, förbund och handelstraktater, utnåmner alla embetsmän och utsärdar alla reglementen och för lagarnes utförande nödige dekreter. Art. 7. Råttvisan skipas i hans namn. Art. 8. Han allena föreslår nya lagar. Art. 9. Han har rått att benåda. Art. 10. Han sanktionerar och promulgerar lagarne och senatsbesluten. Art. 11. Han förelägger hvarje år senaten Z 2WW———