Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1852, sida 1

Karakterer ur min Skandinaviska portfölj. af F. A. Leo. I. Fredrika Bremer. Emedan afgångstiden för den ångbåt, som skulle föra oss från Götheborg till Stockholm genom den herrliga Trollhåttekanalen, var beståmd till ganska tidigt följande morgon, så söredrogo vi alla, att redan om aftonen begifva oss ombord. Jag stannade på dåck, föratt njuta af den sköna natten och icke drömma bort afgångstimmen. Kort efter sedan alla passagerarne kommit ombord, blef det tyst rundt omkring oss; handelstadens rörliga lif hade vikit för den högtidligaste tystnad, och det enda ljud, som man taktmessigt hörde, var det dofva bruset af machinen, som redan uppeldades, och det låtta plaskandet af de omkring kölen lekande vågorna. Det rena mörkblå himlahvalfvet med sina otaliga gyllene ögon öfver mig, den stilnatten omkring mig, gjorde att jag dubbelt kånde min ensamhet; drömmande sände jag tankar och helsningar till det aflågsna hemmet. — Hvad tycker ni om Sverige? hördes plötsligen en röst som väckte mig ur mina drömmar, och jemnte mig stod kaptenen på ängsartyget, en älskvärd och bildad mean, pä hvilken jag ånnu tånker med tacksam vänskap, och hvilken jag, öfver det haf som skiljer oss åt, sänder den hjertligaste hålsning. — Hvad jag tycker om Sverige? Ni kan omöjligen kånna såsom jag, hvilket våälgörande intryck jag ersar af denna liliga kraft; denna