Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1852, sida 2

det första gynnande tillsället som ddet, hennes föräldrar ovetande, lemnat henne. — Min goda Jeanne Marie, sade hon till pigan, om du vill, så skall jag hafva ögat på boden. — Ja, men hvem skall undertiden förrätta mitt arbate, mamsell Felicitt? frågade Jeanne Marie. — Oroa dig inte deröfver, svarade hon, min mor stiger icke upp så snart, och dessutom år jag ju hår! Gå snälla du; jag ber dig, gå, du gör mig ett nöje om du går! — Min Gud! men hvarfåre gör det er ett nöje, svarade pigan förvånad Öfver denna anmodan, att jag nu går sex trappor upp i min kammare ? — Emedan, ... emedan ... jo.om jag ber dig derom.... Hör på! jag samtycker att såga dig hvarföre, med vilkor att du åtminstone tiger dermed. — Är det en hemligheet? sade Jeanne Marie, som fick stora öson och närmade sig för att båttre höra sin unga matmor som hade Sänkt rösten. — Ja en hemlighet, sade Flicitt rodnande; har du mårkt hvad den arma Claude sett ledsen ut, några dagar?