Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1852, sida 1

mellan sina respektiva hufvudståer. Amerika ligger nu så att saga vid sidan af Europa; de börja redan råcka hvarandra hånderna till förening, och denna förening blir med hvarje år fastare. De skola gå hand i hand samma framtid till mötes, och denna framtid kan ej blifva annat ån demokratiens. Mensklighetens politiska utveckling har hållit jemna steg med hennes vetenskapliga och industriella, och de bidraga att ömsesidigt påskynda hvarandras gång. I Frankrike, der före 1789 adeln och presterskapet besatte alla rikets embeten, egde hela dess jord, var det blott genom vetenskapernas odlande och industriens förkofrande som ett måktigt tredje stånd förmådde bilda sig. Detta tredje stånd omfattade åfven landets bildning och intelligens; i medvetandet håraf kunde det våga och hafva förmåga att krossa despotismens bojor. Derifrån franska revolutionen, med hvilken en hel verld af nya idger öppnat sig, genom hvilken politiken och verldshistorien fått en helt och hållet föråndrad pregel! Å andra sidan åter år det blott hos folk, som åtnjuta politisk frihet, vetenskaperna och industrien företrädesvis blomstra. De bästa bevis hårpå utgöra Förenta Staterna och England: i dessa länder hafva uppfinningar och upptåckter af verldshistorisk vigt blifvit gjorda, och man kan nåstan såga, att det blifvit en vana, ett behof att derifrån årligen vånta den lysande kedjan af dylika ökad med någon ny lånk. Det ligger i bildningens natur, att den vill göra sig så allmån som möjligt, likasom det ligger i ljusets att utströmma åt alla sidor. Om menskligheten ej njuter bildningens frugter, utan blott några enskilta, och dessa enskilta vilja behålla dem för sig sjelfva, år hvad de ega ej längre bildning, ty denna afser fram för allt hjertats förådling, med hvilken år oupplösligt förenad, åtrån att göra hela mensklighetens brödraskap delaktigt af det goda. Den sanna bildningen år dock ånnu långt ifrån allmån; vår tid har sitt barbari, ehuru det ej år medeltidens. Den industriella och vetenskapliga utvecklingen år det förbehållet att krossa detta barbari. Det år, såsom vi ofvan nämnt, först når de materiella krafven ej uteslutande taga menniskan i anspråk, hon har tillfålle att odla sin andliga natur. Når hennes tankar och kroppskrafter dag efter dag, från morgon till qvåll, blott och bart åro upptagna med att jågta efter medel till dessa behofs tillfredsstållande, då år hon en halfvilde, antingen hon med Rödskinnen jagar busslar i prärierna eller arbetar i någon såabrik uti civilisationens hufvudstad, ehuru i det senare fallet halfvildens yttre ståmpel kan saknas. Ännu hafva ej vetenskapen och industrien kommit till den punkt, att de kunnat mer ån till en obetydlig? del afhjelpa detta onda, som spärrar vågen får bildning och politisk frihet; men i deras redan förvårfvade segrar ligger helt såkert klaven till detta ondas upphåfvanden. Genom uppfinningen af ångmaschiner har industrien fått ett förändradt utseende; naturkrafterna, blinda slafvar under menniskan, TS