Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1852, sida 2

kallade: Calorie-machin — har sysselsatt kapten Ericsson sedan mera ån 18 år tillbaka. Under år 1833 försärdigade han i London den första modellen till en dylik machin, hvarigenom sjelfva principens anvåndbarhet stadgades, utan att likvål, till följe af åtskilliga sig företeende praktiska svårigheter vid utförandet, motsvara det af uppsinnaren afsedda åndamål. Grunden för blifvande försök var emellertid hårigenom lagd och dessa hafva sedermera, fortsatte med den ihärdighet och sörtröstan till sjelfva principen, som lifvade den snillrike mannen, efter alt 9 sårskilta gånger blifvit förnyade, hvarvid ett sednare försök alltid företedde en förbåttring af det föregående, fört till sulländandet af den machin om hundra håstars kraft, hvilken fullbordat en mekanisk seger och till hvars rörelser. styrka och verksamhet jag i dag, med förvåning, varit vittne. Kapten Ericsson, som haft godheten inbjuI da mig att bese dess nya Caloricmachin, har sagt mig att, med undantag af den beskrifning han för patents erhållande inlemnat till alla civiliserade länders regeringar (till Sverige för flera månader sedan) samt de meddelanden han gjort till en intimare krets, intet af honom blifvit oflentliggjordt, vare sig i tidningar — eller vetenskapliga tidskrifter, rörande beståndsdelarne af denna uppfinning, hvars fullkomlighet han, under sin II-åriga vistelse hår i landet, i all hemlighet, lyckats åstadkomma. Jag vidrör denna omståndighet emedan kapten Ericsson önskat att jag skulle se denna mårkvårdiga uppfinning, för att, till följe af den stållning jag hår har åran innehafva, kunna åt hans fåderneslands regering meddela den den första sullståndigare berättelse om dess tillvaro och utförande; måhånda torde eders excellence åfven finna detta meddelande vårdigt Kongl. Maj:ts höga uppmårksamhet, hvars nåd och beskydd kapten Ericsson med vördnadsfull tacksamhet påminner sig från sin ungdom, innan han lemnade Sverige. Uti en offentlig förelåsning, hållen i Boston år 1844 och sedan på trycket utgilven, deruti hufvudsakligen uppmårksamheten fåstadas å sördelarne af Ericssonska skruspropellerns anvåndande å krigsångskepp, yttrades bland annat, i asseende å den af samme person i London, under året 1833, konstruerade Caloricmachin: -Jag anhåller nu, att, i sammanhang med propellern, få kasta en flyktig hlick på Ericssons Caloric Engine-, som väckte så stor uppmärksamhet, för några få år tillbaka, i London och hvilken, om den kan vinna tillåmpning i praktiken, skall förete den vigtigaste och största mekaniska uppfinning, hvarI al det menskliga snillet någonsin varit måktigt och som kommer att utöfva ett större inflytande på industrien ån någon föregående-. Jag besökte i dag det stålle, der den Ericssonska Caloric machinen år uppstålld och genom uppfinnarens vålvilliga åtgärd erhöll jag kånnedom om dess beståndsdelar. Uti samma byggnad, uppförd för åndamålet, befunno sig tvenne machiner, den ena om hundra håstars kraft, den andra om tio, båda stållda i förbindelse med tvenne utom byggnaden befintliga pumpverk, för att utvisa styrkan hvarmed de arbeta. Efter inpumpning af loft, medelst en luftpump, — en förråttning som för den stora machinen endast medtog I minut, sattes denna i rörelse. Når man tånker sig de stora pannor och den myckenhet kol som erfordras för ångmachiner, måste man förvånas öfver de inskränkta eldståder och den lilla qvantitet brännämnen, hvaraf denna machin hemtar lif. Den handkraft, som behöfves att sköta machinen, år, i samma förhällande, obetydlig, och en man är dertill fullt tillråcklig, hvarförutan, såsom ofvan år nämndt, det lyckliga förhållande eger rum att ingen fara år att frukta. Allt hvad